De traditionella förklaringarna till varför födelsetalen sjunker kan inte användas för nuvarande nedgång. Nu tror forskarna att ökad oro för läget i världen ligger bakom att färre barn föds.
Födelsetalet var lågt 2022 och fortsatte att sjunka förra året. 454 födda är den lägsta siffran på över 50 år. Gotland är dock inte ensamt, utan trenden är likadan i hela Sverige och i andra industriländer.
– Födelsetalen i Sverige har gått ner sedan 2010. Det är en trend som inte följer traditionella mönster. Det krävs nya förklaringar, säger Glenn Sandström som är docent i historisk demografi vid Umeå universitet.
Tidigare var de främsta förklaringarna att med en svag arbetsmarknad och svårt att ordna barnomsorg går födelsetalen ner, något som fortfarande gäller i flera länder men som inte längre är gångbart i Sverige.
– Det stämde i Sverige fram till Lehman-kraschen 2008. Efter det har vi haft en exceptionellt god utveckling. Både sysselsättning och reallöner har gått upp, samtidigt som antalet födda minskat, säger Glenn Sandström.
Forskarna har börjat söka nya förklaringar till den låga nativiteten.
– Nedgången kan inte förklaras med materiella faktorer. Men varför generationen med 80- och 90-talister inte skaffar barn har vi ännu ingen säker förklaring till, säger Glenn Sandström.
Det forskarna ändå kan se är att det har skett en polarisering i den åldersgruppen. Det finns fortfarande en del som bildar familj och skaffar barn på traditionellt sätt. Men det finns en växande andel där par förblir ogifta och inte skaffar barn.
– Det enda gemensamma för den sistnämnda gruppen är att de är mer pessimistiska än andra, säger Glenn Sandström.
Oro för läget i världen anses därför som den mest troliga förklaringen. Oro för klimatförändringar, en tillbakagång för demokratin med ökad polarisering i samhället, till det en geopolitisk instabilitet. Det finns mycket som påverkar framtidstron.
Finns det andra förklaringar än läget i världen?
– Jo, en förändring av värderingar kan också förklara nedgången av födelsetalen. Att skaffa barn och bli förälder är kanske inte så viktigt, man tycker att man kan förverkliga sig själv på många andra sätt, säger Glenn Sandström.
I ett globalt perspektiv kan det vara bra med en minskande befolkning, men sett till Sverige behövs ett födelsetal som inte innebär att folkmängden minskar.
– Det blir ett stort bekymmer om arbetskraften minskar, och vi får färre skattebetalare. För att kompensera för låga födelsetal krävs en fruktansvärt stor invandring av yngre och arbetsföra, som dessutom snabbt kan integreras i samhället, säger Glenn Sandström.
De låga födelsetalen påverkar redan Region Gotlands verksamhet. Förra året tog regionens förskolor emot 117 färre barn än förväntat.
Region Gotland använder prognosföretaget Statsticons beräkningar när man ska sia om framtiden och antalet barn i förskola och grundskola. Den senaste prognosen är från 2022, och den utgår ifrån att det föds i snitt 491 barn per år på Gotland. De två senaste åren har födelsetalet varit lägre än så.
Regionen får en uppdaterad prognos om några veckor. Den tidigare är full av minustecken, och prognosen säger att antalet elever i grundskolan minskar med cirka 375 till 2032. I förskolan väntas antalet barn öka marginellt, så totalt väntas antalet barn i förskola och grundskola minska med cirka 350 fram till 2032.
Minskningen av antalet barn påverkar inte bara statsbidraget, utan även behovet av lokaler.
– Statisticon kommer någon gång i april att leverera en delområdesprognos, som fungerar som planeringsunderlag och då framförallt för lokalbehoven, skriver utbildnings- och arbetslivsförvaltningens ekonomichef Jimmy Söderström i ett mail redaktionen.
De traditionella förklaringarna till varför födelsetalen sjunker kan inte användas för nuvarande nedgång. Nu tror forskarna att ökad oro för läget i världen ligger bakom att färre barn föds.
Till viss del kompenseras de minskade födelsetalen på Gotland med inflyttning. De senaste åren har antalet som flyttar till ön ökat, och bland dem som kommit hit finns flera barnfamiljer. Sedan 2015 har drygt 2 000 barn i åldrarna 0– 6 år flyttat till ön. Antalet som lämnat ön är betydligt lägre, så överskottet för perioden 2016– 2023 är drygt 1 100 barn.
Kan oron i samhället ha bidragit till inflyttning till Gotland?
– Nja, jag tror inte man ska se Gotland som den trygga hamnen i tillvaron. När familjen växer så behöver man ofta en större bostad. Det är nog snarare så att det är en besvärlig bostadsmarknad i Mälardalen som får familjer att flytta, säger Glenn Sandström men tillägger:
– Kanske vill man flytta hem till en plats där man har ett stort socialt nätverk, vänner och familj.