Den legitimerade läkaren anmäldes av Region Gotland till Inspektionen för vård- och omsorg (Ivo) för flera år sedan. Ivo har tagit närmare tre år på sig att utreda läkaren och har nyligen anmält henne till HSAN med ett yrkande om att de återkallar hennes läkarlegitimation. I avvaktan på beslut kan hon fortsätta att jobba, trots att hon anses vara en risk för patientsäkerheten.
Marie Åberg är avdelningschef på Ivo:
– Ärendet har av olika anledningar inneburit administrativa svårigheter för myndigheten som gjort att det dragit ut på tiden. Det har varit ett prioriterat ärende och generellt så har vi, i vissa ärendeslag, för långa handläggningstider som vi arbetar på att korta. Samtidigt som det är viktigt att vi gör rättssäkra bedömningar.
Innebär det att andra arbetsgivare förblir ovetandes om läkarens olämplighet tills beslut har fattats?
– Som arbetsgivare kan man vid en rekrytering kontakta IVO och efterfråga om det finns någon pågående utredning eller tillsyn hos myndigheten.
I regionens anmälan till Ivo skriver de att läkaren under sin närmare ett år långa tjänstgöringstid på Gotland bara hade en effektiv arbetstid på en månad:
”Under sin anställning arbetade xx nästan uteslutande hemifrån eftersom det inte gick att motivera henne att vara på plats på arbetet.”
Hennes journaltexter ska ha varit obegripliga, och enligt regionen var hon aggressiv gentemot medarbetare.
Osammanhängande mejl skickade hon både till chefer och kollegor enligt regionen, vilket gjorde att man fattade misstankar om missbruk alternativt psykos.
Vid ett tillfälle beslutade regionen att hon skulle stängas av från sitt arbete på grund av risker för patientsäkerheten, något hon vägrade. Men trots att hon fick fortsätta jobba så uteblev hon från arbetet.
Vid ett annat tillfälle ska det ha uppdagats att hon lagt till uppgifter i ett mejl från sin behandlande läkare och sedan vidarebefordrat det till sin arbetsgivare, varför hon på nytt stängdes av från sitt arbete.
Regionen ska även ha kontaktat en tidigare arbetsgivare som då meddelat att hon fuskat med arbetstiden, inte velat ta emot patienter och haft ogiltig frånvaro.
Snart anmäldes även läkaren av ett apotek eftersom hon misstänktes ha överförskrivit narkotikaklassade läkemedel till sig själv. Då behandlades hon redan med medicin av samma slag. När en privatläkare till slut vägrade skriva ut fler recept ska hon ha hotat att anmäla den läkaren, varpå ett intyg för sjukpenning skrevs ut, men där den missbrukande läkarens diagnoser ändrades till ”observation för misstänkta psykiska sjukdomar och beteendestörningar”.
Av läkarintyget framgår att det skrivits ut under hot.
”Patienten använder metoder som splittring, misskreditering, överföring, manipulering, hot och utpressning...//... Patienten uppvisar ingen ånger eller empati och kan inte interagera med människor. Hon bedöms ha bristande förmåga att känna skuld, bryr sig inte om sociala normer och visar tecken på en antisocial personlighetsstörning.”
Utredningen har visat att hon förskrivit flera läkemedel ”i doser långt över rekommenderad dygnsdos”. Genom att skriva ut recept till sig själv har hon möjliggjort en konsumtion av 100 narkotikaklassade tabletter under 25 dagar.
Det är i dag oklart om eller var hon jobbar.