Läkare ska driva privat vårdcentral i Visby

Privatiseringsplanerna går alltså vidare trots det nyligen avgjorda valets förändrade majoritetssituation och slutligt antagande av anbud kommer att fattas av den nya nämnden i januari 2003.
Vi har erfarit att det finns många intresserade både inom och utanför Gotland som vill vara med och ge gotlänningarna en god sjukvård på detta sätt, säger nämndens ordförande, kommunalrådet Lena Celion, (m).
Det hade varit olyckligt att avhända sig denna möjlighet att rekrytera exempelvis nya läkare utifrån och minska behovet av hyrläkare. Gotlänningarna har väntat länge på att få fler läkare på vårdcentralerna. Därför ändrar vi inriktningen och börjar i Visby med de vakanta läkarunderlagen.

<span class=MR>Slite/Fårösund får bero</span>
Enligt det upphandlingsunderlag som tidigare presenterats av hälso- och sjukvårdsförvaltningen stod Slite/Fårösund först på tur att lämnas ut på entreprenad. Men så blir alltså inte fallet.
I stället plockas tjänster från tre vakanta distrikt i Visby-området. Upphandlingen innebär att tre läkare går ihop om en privat vårdcentral i Visby. Var den placeras är inte bestämt.
De ekonomiska förutsättningarna kommer att vara lika för alla vårdcentraler, oavsett vem som driver dem, påpekar Lena Celion.
Majoritet och opposition i nämnden var dock inte överens. Socialdemokraterna röstade emot förslaget tillsammans med ledamöterna från miljöpartiet och vänsterpartiet.
Hälso- och sjukvårdsnämnden vill projektanställa två personer som får i uppdrag att skapa system för verksamhetsuppföljning och utveckla arbetet med rehabilitering av långtidssjukskrivna.
Den beräknade kostnaden för detta är en miljon kronor per år, pengar som man nu i en skrivelse till Försäkringskassan signerad Lena Celion samt hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Olof Henriksson ansöker om Dagmarmedel för.
Bakgrunden är de ökade sjuktalen på Gotland och i landet vilka kräver mer kunskap om utveckling och framför allt hur man ska förebygga sjukskrivningar.
Dagmarmedlen för 2002 har som ett grundläggande mål att stimulera gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet.
Att öka kunskap om vilka faktorer som genererar ohälsa och utifrån dessa arbeta fram nya arbetsmetoder/strategier till konkret handling ligger väl i linje med Dagmarintentionerna, menar Celion/Henriksson.
<span class=MR>Ekonomin</span>
Prognosen för nämndens verksamhet pekar ett underskott för året om drygt tio miljoner kronor.
Nämnden beslutade också att till budgetberedningen överlämna ett underlag som visar att den realistiska budgetnivån för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet är 885 miljoner kr för 2003. Med omfattande neddragningar och besparingar kan verksamheten inrymmas i 864 miljoner kr.