Det är Sveriges läkarförbund som nyligen sammanställt enkätsvaren från 2 748 medlemmar och där nio av tio svarande säger att de känner stor oro för vårdens möjligheter att hantera vårdskulden. Samtidigt svarar en av fyra läkare att de inte fått tillräckligt med återhämtning under sommaren, och sju av tio tror att vårdskulden kommer att påverka den egna arbetsbelastningen.
– Det är ett allvarligt läge för Sveriges läkare och annan vårdpersonal. Arbetsgivare inom både primärvård och sjukhusvård måste ta ansvar för att läkare får tillräcklig vila och återhämtning för att vi ska klara av det som väntar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.
GT har frågat sjukvårdsdirektören på Gotland samt cheferna för primärvård och psykiatri om hur vårdskulden ser ut på Gotland, och hur arbetsbelastningen varit under sommaren för att ta reda på om det även finns en återhämtningsskuld bland personalen.
I dagsläget kan man inte svara på hur många som väntar på operation på Gotland, eller hur den generella vårdskulden eller återhämtningsskulden ser ut för Visby lasarett. Dock kan man säga att det framförallt är operationer inom gynekologi, samt öron, näsa, hals som man ligger efter med.
I april fick 90 procent av patienterna sin operation inom 90 dagar, men efter sommaren är den siffran 75 procent.
Inom vuxenpsykiatrin på Gotland kan man å andra sidan inte se någon tydlig vårdskuld:
– Inte i den meningen att vi har skjutit upp insatser på grund av pandemin. En del av våra behandlingar görs i gruppform, och gruppstorlekar har minskat något jämfört med innan pandemin. Under en period pausades gruppbehandlingar helt i väntan på förtydligade instruktioner om åtgärder för minskad smittspridning, säger Marie Härlin, verksamhetsområdeschef för psykiatrin på Gotland.
Samtidigt har inflödet till psykiatrin minskat med cirka 7-8 procent hittills i år jämfört med tidigare år.
– Vi har en personalgrupp som i stort sett är stabil och en i huvudsak positiv stämning råder bland våra medarbetare. De har kunnat ta ut semester i samma utsträckning som tidigare och ingen har behövt kommenderas in under semestern, säger hon.
Vårdskulden kan skilja sig beroende på vilka delar av sjukvården det gäller. I dag när man pratar om vårdskuld handlar mycket om människor som står i kö till operationer, där vi vet att det finns ett behov som inte kan tillgodoses just nu.
Vad gäller andra delar av sjukvården blir det mer ett gissande. Karin Hanaeus är tillförordnad primärvårdschef på Region Gotland:
– Inom exempelvis cancervård så blir det mer gissningar baserat på hur många färre cancerutredningar som görs, och att det inte är rimligt över tid med en sådan variation som många regioner har upplevt nu. För oss inom primärvården blir det definitivt mer gissande. Finns det patienter som sitter hemma med något de annars skulle ha sökt vård för om det inte vore för pandemin? Det är svårt att säga, säger hon.
Vad hon vet har ingen behövt kommenderas in från semestern, men kan inte tänka sig något annat än att det borde finnas en viss trötthet bland personalen.
– Att först ha haft den långa pandemiperioden som vi behövt rigga för, samt de extra nivåer av vårdhygien som nu finns – till den här sommaren med så många på ön med allt vad det innebär – så tänker jag att det såklart finns en trötthet. Jag skulle vara väldigt förvånad annars.