Lammbönder ratar Gotlands Slagteri - "Nått vägs ände"

Gotländska uppfödare av lamm vände sig till KLS i Kalmar, sedan Gotlands Slagteri AB sagt upp avtalen och slutat betala mer för Krav-märkta lamm.

Curre Niklasson, ordförande i föreningen Ekolamm, menar att Krav-uppfödning måste få ge ett högre pris till leverantörerna.

Curre Niklasson, ordförande i föreningen Ekolamm, menar att Krav-uppfödning måste få ge ett högre pris till leverantörerna.

Foto: Lasse Linusson

Gotland2020-12-30 10:05

Curre Niklasson och Lotta Carsbo Niklasson driver Sigsarve lamb vid Näs på Sudret. Gården har levererat Krav-märkta lamm i tre decennier och Curre är ordförande i föreningen Ekolamm Gotland, bildad av 18 Kravlammproducenter 2007. 

I dag är ungefär dubbelt så många gårdar anslutna. I alla år har föreningens medlemmar skickat sina lamm till Gotlands Slagteri AB och fått köttet sålt från slakteriets systerföretag Svenskt Butikskött AB. Nu levererar i stället många medlemmar köttet till KLS Ugglarp AB, med slakteri bland annat i Kalmar.

– Hösten 2019 aviserade Gotlands Slagteri att ersättningen skulle ändras och i år sades avtalen upp. Som bäst fick vi 14 kronor mer per kilo för Krav-lamm, men nu skulle det inte bli någon extra ersättning alls. Och Krav-uppfödning kostar mer, säger Curre Niklasson.

Krav-märkt kött marknadsförs som en av Gotlands Slagteri AB:s två produktkategorier, den andra är "Smak av Gotland". Men efterfrågan på Krav-märkt motsvarar inte produktionen på Gotland. Slakteriet i Visby fick inte avsättning för ens hälften av det Krav-märkta kött man fick in från leverantörerna 2019.

Branschen generellt har satsat mer på begrepp som närodlat, eller svenskt kött, vilket inte nödvändigtvis innebär miljövänlig produktion, framhåller Curre Niklasson:

– Jag klankar inte ner på konventionell produktion. Men jag tror att många konsumenter inte vet skillnaden mellan olika märkningar. Krav-märkning är långtgående – i alla led. Jag besprutar inte, använder inte konstgödsel, och så vidare. Man måste få tala om skillnaderna, men butikskedjorna är ängsliga och trendkänsliga.

När Ekolamm inte fick gehör för krav på bibehållen ersättning för Krav-lamm på Gotlands Slagteri AB kontaktade man slakteriföretaget KLS Ugglarp AB. Med fyra slakterier, varav ett i Kalmar, två anläggningar för vidareförädling och 1500 anställda är KLS landets största slakteriföretag och ungefär tio gånger så stort som Gotlands Slagteri och Svenskt Butikskött tillsammans.

– Vi kom till vägs ände med Gotlands Slagteri. Hos KLS får vi i alla fall 3:50 mer per kilo. Kanske inte så mycket, men ändå en markering av intresset, säger Curre Niklasson.

Paul Robertsson, inköpsdirektör på KLS Ugglarps AB, säger att erfarenheterna av de gotländska Krav-lammen är goda.

– Det är jämna och fina leveranser av bra kvalitet. Intresset för Krav har inte ökat, men är stabilt. Och intressant för oss att ha i sortimentet, för mångfalden och valfriheten, säger han.

Curre Niklasson uppger att av Ekolamms leveranser säljs nu cirka 3 000 lamm via KLS och ungefär lika många via Gotlands Slagteri /Svenskt Butikskött. Avtalen sluts med gårdarna, inte med föreningen och medlemmarna har alltså valt olika vägar.

– Men jag skulle inte säga att det uppstått några stora spänningar i föreningen, kommenterar Curre Niklasson.

Fredrik Sundblad, inköpschef på Gotlands Slagteri AB uppger att Visbyslakteriets andel av de gotländska Krav-lammen alltjämt är högre, men vill i övrigt inte kommentera relationerna med Ekolamm just nu:

– Det blir fortsatta diskussioner nästa år, säger han.

Det ska påpekas att inga levande Krav-lamm skickas till Kalmar. Lammen slaktas som tidigare i Visby, fast nu som legoslakt för KLS.

– Det har varit inriktningen från första början, vi vill undvika djurtransporter till fastlandet, säger Curre Niklasson.

Äldre Krav-lamm på menyn

Krav handlar om ekologiskt framtagen mat men organisationens specifikationer gäller också djurhälsa, klimatpåverkan och socialt ansvarstagande. Trots att Krav är den mest kända miljömärkningen är det en kamp för att nå ut i konkurrensen. Som ny utkomstmöjlighet har Sigsarve lamb börjat leverera lite äldre djurkroppar till restaurangkök. Göran Hoas på Lilla Bjers säger att han nu har ett halvt ton kött från tackor i frysen och vill vara med och motverka fördomar om att det skulle "smaka kofta".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!