Lammuppfödning - en näring i tiden
Svensken äter i genomsnitt ett kilo lammkött per år.På samma tid konsumerar samma svensk 30 kilo fläskkött.Det vill näringen nu ändra på och ett projekt ligger i startgroparna för att få fart på lammuppfödningen på Gotland.Ett tack-samt projekt på många sätt.
Det är också relativt lönsamt tack vare betesbidragen. Men man måste komma upp i en besättning på cirka 400 tackor för att kunna leva på lammen enbart.
Men trots alla fördelar så är det ändå motigt att få upp gotlänningarnas ögon för denna näring.
Satsar på lamm
- Lamm är något man alltid haft "vid sidan om", förklarar Annette Bonnevier, Nygårds i Buttle, som tillsammans med maken Dan har lammen som huvudsyssla. 576 tackor och 50 bisamhällen finns det på gården och lammen har 300 hektar naturbete till sitt förfogande, några av dem har kanske det finaste sommarvistet av alla får i Europa. De forslas nämligen till Stora Karlsö varje år för att hålla landskapet där öppet.
Bonneviers tar hand om skinnen efter alla djur som slaktas och skinnen blir till många olika saker från fällar till kuddar och västar.
Gotländskt fårskinn och ull används ofta när kända designer skapar, både vad gäller inredning och kläder. Genom till exempel Ernst Kirchsteigers tv-program får Gotland ofta reklam som skulle vara oerhört dyr att köpa.
Kan inte möta efterfrågan
- Tyvärr kan vi inte möta den efterfrågan som skapas, förklarar Dan Bonnevier och talar om näringen som helhet.
Trots att konsumtionen av lammkött ökar, så ökar inte produktionen. I dag importeras mer lammkött än det produceras i Sverige. Importen kommer inte från andra europeiska länder utan från andra sidan jorden, framför allt från Nya Zeeland.
Det finns alltså en outnyttjad marknad inom Europa att växa på, förutom att se till att Sverige blir självförsörjande på lammkött.
Vill ha fler lamm på ön
Maud Fyrenius, Nors gård i Hall, kan numera titulera sig inte bara fårbonde utan även projektledare för en satsning av LRF Gotland, Swedish Meats, Lövsta, Gotlands Fåravelsförening och länsstyrelsen.
Målet är att öka antalet lamm och höja kvaliteten på gotländskt lammkött. För trots att lammkött är en specialitet för många stjärnkockar, hamnar köttet inte ofta i genomsnittssvenskens stekpanna.
- Det beror nog på att lammkött inte är snabbmat, det tillagas mer till fest, säger Maud Fyrenius.
Projektet ska nu sjösättas genom en enkät till cirka 400 registrerade fårägare på Gotland. Där ska de svara på vilka hinder de ser för utveckling eller utökning. Resultatet ska sedan utgöra plattform för hur insatserna ska se ut.
- Nån form av rådgivningspaket kommer säkert att bli ett resultat, tror Maud Fyrenius.
- Nån instans där man kan få hjälp med myndighetskontakterna.
Byråkratin är ett av de största hindren anser många fårägare som också menar att Sverige väljer att tolka EU-reglerna strängare än andra och även strängare än vad som är befogat. Det finns regler för transporter, vatten, foder, och allt ska journalföras för varje enskilt djur.
Stort intresse
- Det handlar inte om själva djurhållningen, där ska krav och regler vara höga, markerar Kjell Nilsson, fårbonde i Hejnum.
- Men det handlar om pappersarbete som tar så mycket tid, som skulle kunna ha ägnats åt djuren.
Intresset för lammuppfödning är stort och borgar för en bra utveckling. Nyligen genomfördes två kurser i fåruppfödning som båda var fullbelagda, med många i kö.
Ett mål med projektet är att få en jämnare tillförsel av lammkött över året. Många väljer att slakta de flesta djuren på hösten, eftersom skinnen då är som bäst.
Så jobbar vi med nyheter