Som tjänsteman i EU-kommissionen har Kari Gardelin från Fröjel numera Bryssel som hemstad. Här poserar hon framför kommissionens högkvarter Berlaymont.
När vi går till EU-val den 9 juni finns det flera namn att kryssa om man vill ha en gotländsk röst i Bryssel. Men troligtvis står de för långt ner på listorna för att ta ett av Europaparlamentets 720 eftertraktade mandat.
Bristen på gotländska politiker betyder däremot inte att det saknas gotlänningar i EU-städerna. Kari Gardelin är tjänsteman på EU-kommissionen i Bryssel, men ursprungligen från Fröjel.
– Jag tror att Fröjel gav mig den trygghet som gjorde att jag vågade mig ut i världen. Jag gick i en liten landsortsskola i Eksta där vi fick leka mycket utomhus, jag hade egen häst. Det var extremt idylliskt, säger hon.
När hon svarar i telefon har hon precis kommit ifrån en presentation för svenska lärare på besök i Bryssel.
– En av lärarna var faktiskt från Wisbygymnasiet! Det handlade om EU:s ungdomspolitik och hur man som lärare kan undervisa om EU, säger Kari Gardelin.
Hon jobbar på ett av EU:s generaldirektorat, som är ungefär som regeringens departement. Kari jobbar bland annat med EU:s ungdomsdialog. Den går ut på att samla in unga européers åsikter och få in det i EU:s lagstiftande. I det arbetet har hon med sig Gotland i bakhuvudet.
– Jag brukar fundera över om den här frågan hade funkat på högstadiet i Klintehamn.
Mikaela Åhlén är från Gotland men jobbar numera på Europeiska centralbanken i Frankfurt.
Mikaela Åhlén är en annan EU-gute. Hon bor och verkar i Frankfurt, men vi träffar henne på Almedalsbiblioteket då hon är hemma på besök.
För att visa vad det är hon jobbar med sträcker hon sig efter sin plånbok och plockar upp en 20-eurosedel.
– Det är ju inte Sveriges valuta, men många har nog tagit ut Euro när de ska ner till Europa, säger Mikaela Åhlén, som alltså jobbar på Europeiska centralbanken.
Hon är uppvuxen på gränsen mellan Dalhem och Ganthem och har länge haft ett sug efter internationella sammanhang. Efter gymnasiet stack hon ner till Frankrike och jobbade som au pair, innan hon fortsatte sina studier hemma i Sverige. Hon pluggade statsvetenskap när hon fick möjligheten att göra praktik på Sveriges ständiga representation i Bryssel, som fungerar som regeringskansliets förlängda arm.
– Jag fick sitta med i förhandlingar och såg inifrån hur lagstiftningsprocessen mellan medlemsländerna går till. Jag var redan intresserad, men blev då ännu mer EU-frälst.
Mikaela Åhléns farmor introducerade henne för det franska språket och lade på så sätt också grunden för hennes karriär inom EU:s institutioner.
I Frankfurt är hon kommunikatör på en avdelning som tillhandahåller den infrastruktur som krävs för att möjliggöra överförandet av pengar och betalningar mellan Europas banker och länder.
– Elektroniska betalningar är något alla förutsätter ska fungera. Men då behövs också att det som finns bakom kulisserna fungerar, säger Mikaela Åhlén.
Både Mikaela Åhlén och Kari Gardell jobbar med kollegor från hela Europa. Att en kontinent som härjats av krig i alla tider kommit samman och nu samarbetar är en del av tjusningen med deras jobb, berättar de.
– Vi pratar för lite om det i Sverige. Det är jättehäftigt att man i spillrorna av andra världskriget satte sig ner och frågade sig hur vi i stället ska jobba tillsammans. Och det har ju faktiskt funkat, det här är den längsta perioden med fred vi har haft. Det är fantastiskt att få vara en del av det, säger Kari Gardelin.
I sitt yrke har hon lärt sig att uppskatta olikheterna i Europas olika länder.
– Efter ett tag lär man sig att olika svar på samma fråga inte är fel, utan att det finns styrkor i olika tolkningar.
EU:s institutioner är spridda över flera städer. Europaparlamentets vardagliga arbete sker i den belgiska huvudstaden Bryssel, men när beslut ska fattas vallfärdar ledamöterna hit - till franska Strasbourg.