Lämpliga områden för vind- kraft

Redan 1995-96 påbörjades arbetet med att peka ut riksintressen för vindkraftsutbyggnad i Sverige. Länsstyrelserna har varit viktiga i det arbetet genom att förse Energimyndigheten med underlag.
På länsstyrelsen på Gotland har planarkitekt Gunnar Gustavsson handlagt ärendet. Han berättar att Energimyndigheten till en början hade föreslagit områden som länsstyrelsen ansåg vara för stora.
Det skulle kunna få konsekvenser för annan utveckling på Gotland, till exempel boende och turism. Vi argumenterade för att inte sprida ut vindkraften för mycket utan att i stället koncentrera den, säger han.
Det handlar även om att generationsväxla, det vill säga att byta ut mindre, improduktiva verk mot större och effektivare, till exempel på Näsudden, berättar Gunnar Gustavsson.
49 områden
I myndighetens rapport är sammanlagt 49 områden i 13 län utpekade som riksintressen för vindkraft. Syftet är att kunna uppfylla riksdagens mål om ökad produktion av förnybar el.
I ett område som definierats som ett riksintresse för vindkraft får inte annan planerad verksamhet hindra en vindkraftsetablering.
Det här stärker vindkraftens position i Sverige, enligt Staffan Niklasson på Vindkompaniet. Däremot tycker han inte att länsstyrelsen har följt Energimyndighetens direktiv. Han säger att länsstyrelsen på Gotland har tagit vissa miljö- och kulturhänsyn som inte låg i själva uppdraget. Ett riksintresse för vindkraft ska kunna vägas mot andra riksintressen som naturvård, friluftsliv, kulturmiljö, sjöfart och fiske. Tanken var att om olika intressen visar sig krocka får man ta det i en prövningsprocess, menar han.
Uppdraget var inte att hitta de konfliktfria områdena. De områden som nu har valts ut är platser där det antingen redan finns vindkraft eller där vindkraftsetablering finns med i den kommunala översiktsplanen. De skulle förmodligen ändå pekas ut som bra platser för vindkraft. Men visst, det kanske kan vara bra att de får ett ännu starkare stöd, säger han.
"Mästermyr för vindsvagt"
Han tycker också att de utvalda områdena är för vindsvaga.
Särskilt Mästermyr. Ett av kriterierna var att det skulle finnas ett visst energiinnehåll i områdena. Om det inte är tillräckligt blåsigt blir det dyr vindkraft, säger Staffan Niklasson som hellre hade sett att Stjups i Hablingbo eller Ronehamn (till havs) hade valts ut.
Det här betyder att de här områdena är intressanta för vindkraft det förbjuder ju inte vindkraft på andra håll, säger Gunnar Gustavsson.
Staffan Niklasson anser att det saknas en samsyn mellan länsstyrelse och kommun.
Jag upplever inte att de samarbetar. Kommunen gjorde en bra översiktsplan 1999, med flera områden än de som är med här. Men så vill ju kommunen också bli självförsörjande på vindkraftel.
Svårt att bygga ut
Hur mycket tillskott av vindkraftel som kan komma från de utpekade områdena är svårt att uppskatta. Energimyndigheten uppskattar det till cirka 5 TWh ny elproduktion totalt i Sverige. På Gotland är det oklart om de fyra riksintresseområdena över huvud taget leder till någon ny etablering i nuläget.
Vi kan inte bygga ut hur mycket som helst, då storknar systemet i dagsläget. Produktionen är ojämn och vi har svårt att ta hand om den el vi redan producerar. Det finns kapacitetsproblem i överföringen till fastlandet, säger Gunnar Gustavsson.
Staffan Niklasson är inne på samma spår.
Vi jobbar inte med några nya projekt alls på Gotland, förutom Klasorden. Så länge inte frågan om elöverföring är löst är det ingen mening. I den överföringskabel som finns går det inte att exportera så mycket mer än vad som redan görs, säger han.