Landsbygds- skolorna ingen helig ko
Hög kvalitet. Goda kunskaper. Lust att lära.Det är några av nyckelorden i Gotlands kommuns skolplan.Men de senaste årens nyheter från skolvärlden har ett helt annat tonläge. Där handlar det mer om sparkrav.
Elevernas resultat visar dock på en klyfta mellan skolplanen och verkligheten. De har inte sämre betyg än elever på andra håll i landet, men jämfört med tidigare nior på Gotland så försämras studieresultaten. Skolverkets rapport från februari i år berättar att var tionde elev lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet och att en nästan fjärdedel av niorna slutar skolan utan betyg i ett eller flera ämnen.
<span class=MR>God start</span>
I valdebatten talar många politiker om vikten av att barnen ska få en god start i livet. Att barngrupperna inte ska vara för stora, att barn med särskilda behov ska få de resurser som de behöver och att man på alla sätt ska skapa en skola där man ser individen. Ambitioner finns det ingen brist på. Men är politikerna beredda att tillföra kommunala medel för nå dithän?
Nja... Här sviktar viljan. Här finns det andra området som prioriteras högre. Många menar att alla ytterligare förstärkningar av skolan på Gotland måste ske med statliga medel.
<span class=MR>Större klasser</span>
Som en konsekvens av skolans knappa budget talas det numera i stället om nedläggning av små skolor på landet, om större klasser och om fler barn per anställd i barnomsorgen.
Så jobbar vi med nyheter