Foto: GA-arkiv
I artikelserien "Brott vi minns" blickar redaktionen tillbaka på tidigare brott och händelser som skapade stor uppmärksamhet då. I den här delen: Om det stora knarkbeslaget år 2000.
Scenen som utspelades runt Wisby hotel den 6 maj 2000 kan tyckas osannolik om inte polisen hade koll på vad som skulle hända.
Historien börjar med att två personer kom gående strax efter lunch från Almedalen i riktning mot hotellet. Det var en 27-åring och en 19-åring, varav den sistnämnde bar på en flerfärgad matkasse. Inne på hotellet försvann den äldre med påsen i hissen och efter en kort stund kom han tillbaka. Då hade den yngre mannen tagit över kassen. Ur öppningen stack en attachéväska fram.
Timmarna innan hade en stor styrka civila poliser, som visste att männen kunde vara beväpnade, spanat i området runt hotellet. Även inne hade flera poliser placerats ut. Orsaken var att man hade indikationer på att knarklangare skulle vara i Visby, vilket visade sig vara korrekt. Stor försiktighet var påkallad och planen var ett snabbt och överraskande tillslag.
En fotograf från lokalmedia råkade också komma förbi. Med andra ord var många beredda på att något skulle hända.
I samma stund som de båda männen klev ut från hotellet greps de. Den äldre togs direkt medan den yngre flydde med kassen. Vid högskolan kunde en polis, med dragen revolver, stoppa honom.
Någon husrannsakan gjordes aldrig på hotellet. Om det fanns en säljare eller köpare samt pengar där, undersöktes inte. Förklaring till detta avslöjades flera år senare.
I centrum för hela händelsen fanns en låsbar attachéväska. Där låg heroinet som polismästaren Carin Götblad visade upp vid en presskonferens, ett beslag som sannolikt var det största som gjorts på Gotland.
Hon konstaterade belåtet att man lyckades haffa två langningsproffs, vilket var bra på flera vis. Beskedet att tullen planerade att dra in hela sin verksamhet på Gotland hade slagit ner som en bomb. Ett bra argument för att behålla den verksamheten hade tagits fram.
– Nu kanske statsmakterna förstår att man inte kan nedrusta på Gotland och lägga ner tullen, sa hon som inte ville ha en transitstation för narkotika på ön.
Vad som egentligen hänt tedde sig rätt märkligt, åtminstone till en början. 1,5 kilo heroin togs i beslag och de båda männen frihetsberövades. Varken åklagaren Mats Wihlborg, försvarsadvokater eller Gotlands tingsrätt visste vem som var köpare och vem som var säljare av partiet. Polisen sa bara att ett tips om heroinpartiet hade kommit in, vilket gjorde att de kunde vara beredda.
27-åringen och 19-åringen åtalades för att tillsammans och i samförstånd olovligen tagit befattning med 1 483 gram heroin, som inte varit avsett för eget bruk, och därvid olovligen i överlåtelsesyfte innehaft och transporterat narkotikan.
Vid rättegången vid Gotlands tingsrätt klarade man ut att det var 27-åringen som hade befattat sig med knarket och dömde honom till tio års fängelse och utvisning.
Däremot var det inte ställt utom rimligt tvivel att den yngre mannen var skyldig, snarare kunde han ha blivit utnyttjad. Så han gick fri.
Vad som egentligen hänt skulle klarna långt senare. En poliskommissarie hade då gripits och dömts för flera brott, bland annat vapenbrott och narkotikabrott i samband med att han iscensatte olika polisoperationer. Heroinbeslaget i Visby var en av fällorna han gillrat.
Nu framträdde en annan version av hur det kan ha gått till men riktigt säker kan man inte vara.
Kommissarien hade kontakt med en infiltratör. Genom denna hade information kommit fram att det fanns ett större parti heroin på 5 kilo som skulle säljas. Infiltratören signalerade att han ville köpa partiet och arrangerade en träff på Wisby hotel. Säljaren 27-åringen, som troligen var en mellanhand, tog kontakt och de båda kom överens om att ses på ett hotellrum.
Ett test för att kontrollera att det var heroin gjordes och infiltratören visade en bild på en miljon kronor som låg i en attachéväska. Bilden hade kommissarien tagit på en bank, där han lånat sedlar och lagt i en nyköpt attachéväska, innan tillslaget. 27-åringen hade med sig en del av partiet, 1,5 kilo heroin till rummet så att infiltratören kunde testa det. Efter det gick han ner i hotellets foajé och den yngre mannen tog över väskan som då var plomberad. Sedan greps de.
Nu blev det bara 1,5 kilo som polisen kunde beslagta i samband med gripandet. Resterande 3,5 kilo kom aldrig till rätta.
Den äldre mannen som dömts till tio års fängelse för grovt narkotikabrott, fick straffet sänkt med ett år av Svea hovrätt eftersom han även blev utvisad.
När det kom fram att hela händelsen egentligen var en fälla begärde 27-åringen resning i Högsta domstolen. Det var 2009. Han hävdade då att han blivit utlovad en ersättning på 120 000 kronor om han transporterade heroinet till hotellet. Till stöd för resningen sa han att brottet varit en direkt följd av en polisprovokation samt att ett vittne undanhållit domstolens samtliga aktörer detta.
Varken riksåklagaren eller Högsta domstolen ansåg att 27-åringen blivit felaktigt dömd.
– Det får anses uppenbart att han skulle ha vänt sig till någon annan om infiltratören inte hade åtagit sig att hjälpa till. Polisinsatsen var i det närmaste ett typexempel på en så kallad tillåten bevisprovokation, konstaterade HD.
Att domstolarna, åklagaren och de åtalade inte fick kännedom om provokationen ansågs dock ytterst anmärkningsvärt och kunde däremot inte accepteras, enligt HD.