Vi sätter oss på coronaavstånd i Gotlandsbolagets stora styrelserum på kontoret vid Hamngatan i Visby. Rummet är robust och klätt i mörkbrun björk. Det tidigare ångbåtskontoret har varit i bolagets ägo sedan 1924 och styrelserummet har i princip sett likadant ut under alla år.
Det är ett rum som Ann-Marie Åström och Björn Nilsson inte hade tillträde till när de var små – nu är det i stället de som bestämmer.
– Här var det ingen lekstuga när vi barn, här var det endast styrelsen som sammanträdde. När vi fick komma hit var det endast inne på fars kontor som vi fick vara, minns Björn.
– Man fick inte gå in där hur som helst. Vi fick inte springa runt härinne och leka, säger Ann-Marie.
När fick ni tillträde till styrelserummet?
– Det var när vi kom in i styrelsen, 1990 för Björn och 1991 för mig.
Ann-Marie Åström, 54 år, och Björn Nilsson, 56 år, är de som ska styra Gotlandsbolaget in i framtiden. Ann-Marie som ordförande och Björn som vice ordförande. De är totalt tre i syskonskaran – men storebror Jan-Eric, 63 år, är inte längre aktivt involverad i Gotlandsbolaget utan arbetar på Försvarsmaktens högkvarter.
– Ingen av oss trodde att vi skulle börja jobba med Gotlandsbolaget. Jan-Eric var den som var först och då trodde jag inte att jag skulle börja arbeta inom sjöfart, säger Ann-Marie Åström.
– Jag flyttade från Sverige 1986 och har därefter bott i New York och London. Jag hade lite andra tankegångar och hade ingen vision om att arbeta här. Men det är någonting som har vuxit fram, säger Björn Nilsson som tidigare var delägare i riskkapitalfonden Triton som är baserad i London.
Sommaren 2018 lämnade Urban Bäckström ordförandeposten inom Gotlandsbolaget. Då var Ann-Marie Åström vice ordförande och det var hon som fick ta över som ordförande i styrelsen. Björn Nilsson kom in som vice ordförande samma år.
– Det kändes ganska naturligt när han avgick och han gjorde det av personliga skäl. Det var en bra tid för honom att lämna och en bra tid för mig att ta över. Under somrarna är det relativt lugnt för styrelsen, även om det är ett högt tryck i Gotlandstrafiken, säger hon.
Historiskt har Gotlandsbolaget fått kritik för att det inte funnit så många kvinnor i ledande positioner. Hur ser du på det?
– Det är inte den lättaste branschen att få fler kvinnor intresserade av. Jag möter ofta en förvåning kring att jag jobbar inom sjöfart, eftersom det är inte många som gör det. Jag sitter även engagerad i en internationell organisation som heter Intertanko, där det är runt 160 personer i deras råd som jag sitter med i. För några år sedan var jag den enda kvinnan som var med där. Sedan när jag kom med i deras verkställande kommitté som är på 15 personer var jag den första kvinnan någonsin som valdes in. Nu är vi två stycken som sitter med där.
– Min förhoppning när jag klev in som ordförande var att det skulle vara en inspiration för andra att det går att kliva in som kvinna i en sådan här bransch. När man tittar på sjöfartsutbildningen är det även fler kvinnor som söker sig dit och förhoppningsvis blir det en större tillväxt framåt.
Vad var det som gjorde att ni tackade ja till att kliva in och leda Gotlandsbolaget?
– Jag ser det som ett ansvar för familjen. Vi har växt upp inom bolaget. Vi ska utveckla det vidare väldigt långsiktigt och vi är båda uppväxta på Gotland. Det är ett familjearv utifrån det perspektivet och jag ser det som ett ansvar, säger Björn Nilsson.
– Sedan är det Sveriges äldsta passagerarrederi från 1865. Vår familj kom in på 60-talet och pappa lyckades få bolaget på rätt köl när det var väldigt illa ute. Vi vill förvalta den gamla traditionen och samtidigt ta det framåt, säger Ann-Marie Åström.
Har ni olika ansvar i styrelsen?
– Min syster har en juristutbildning och en försäkringsbakgrund, jag har mer en ekonomisk bakgrund med investeringar. Vi kompletterar varandra väl, men alla beslut tar vi gemensamt i styrelsen, säger Björn.
Deras far Eric D Nilsson, 92, finns kvar i kulisserna som hedersordförande i Gotlandsbolaget och mentor.
– Vi är väldigt måna om att det är styrelsen som bestämmer. I en styrelse har man inte alltid samma uppfattning, det gäller att tillsammans hitta en lösning. Samtidigt pratar vi väldigt mycket med pappa i telefon och stämmer av kring olika frågor. Han har fortfarande sitt egna skeppsmäkleri som han jobbar med aktivt, pappa sitter alltid i telefon. Om man har missat någonting i tidningen, då är det bara att ringa till honom. Han har garanterat läst det, säger Ann-Marie Åström.
Hur mycket diskuterar ni Gotlandsbolaget när det är familjesammankomster?
– (Skratt). Varenda gång som vi har en familjesammankomst säger mamma att vi ska ha en middag och då inte diskutera någonting om Gotlandsbolaget. Sedan tar det en kvart-tjugo minuter och sedan är vi där ändå. Jag tror inte att vi träffats en enda gång utan att vi diskuterat någon fråga, säger Ann-Marie Åström.
Våren har varit tuff för Gotlandsbolaget. Stora delar av deras verksamhet har påverkats med anledning av den pågående coronapandemin och bolaget har sett minskade intäkter från bland annat Gotlandstrafiken.
– Det har varit jätteutmanande. Vi har haft ett stort fokus på att värna om de anställda och de som reser med oss, samtidigt hjälpa regionen att den ska leva framåt. Det har varit mycket telefonkonferenser, säger Björn Nilsson.
– Det har varit svårt när det varit en så stor osäkerhet. Det har hela tiden kommit nya uppgifter och för oss har det varit väldigt viktigt att det finns en daglig transport till och från Gotland. Vi har hela tiden kollat på hur vi kunnat upprätthålla bastrafiken.
Vad kommer det ekonomiskt innebära för Gotlandsbolaget när vi summerar året?
– Det är klart att det blir ett negativt resultat. Prognoserna ändras när vi nu fått börja resa inom landet igen. Vi vet inte om det blir en förändring igen, gällande trafiken är vi väldigt påverkade av riktlinjerna från myndigheterna. Så ja, resultatet blir negativt – men hur mycket det blir vet vi inte förrän efter sommaren, säger Ann-Marie Åström.
Vad har ni vidtagit för besparingsåtgärder?
– Det finns olika åtgärder med olika stöd som gör att den ekonomiska påverkan är mindre påtaglig. Sedan har vi reduktioner på personalsidan med mindre kapacitet. Det är olika aspekter som vi jobbar med.
Samtidigt har ni inte kunnat sälja något fartyg och få in pengar därifrån?
– Det är korrekt. Den marknaden är nästan helt död, slår Björn Nilsson fast.
– Det gick väldigt snabbt från det att vi kollade på att chartra ut fartygen. Från att det fanns massvis med intresse försvann allt sådant. Plötsligt låg det upplagda fartyg överallt, säger Ann-Marie Åström.
Hur skulle ni beskriva Gotlandsbolagets ekonomiska situation framåt?
– Vi har alltid försökt ha en sund och stark balansräkning, vi känner att vi klarar oss ur det här. Det påverkar resultatet negativt, men det är ingen fara för bolaget. Vi har sett till att hålla nere belåningsgraden och exponeringen mot olika saker som händer, säger Björn Nilsson.
Nu är det år 2020 och den kan verka som att det är långt till nästa färjeupphandling. Men så ser inte Gotlandsbolaget på saken och man har redan börjat förbereda sig inför en ny upphandling.
– Det är mycket nu och Trafikverket har börjat titta på vad det ska vara för villkor i det nya underlaget. Det är mycket diskussioner kring det och de undersöker vad man ska komma ut med för upphandlingsunderlag i nästa omgång. Mycket tyder på att miljöaspekten fortsatt kommer vara väldigt viktig, vi försöker hela tiden förhålla oss till de förändringar som sker i upphandlingen, säger Ann-Marie Åström.
Vad säger ni om diskussionen kring att det som egentligen bara kan påverka klimatet är farten?
– Det vi vet i dag kanske inte är samma om några år. Utvecklingen av Gotland har kommit till för att det varit snabbare överfart. Samtidigt är det många som vill att det ska vara långsammare för miljöns skull. Sedan är det väldigt många som har åsikten att utvecklingen på Gotland kommer påverkas om det blir en långsammare överfart. Det är inte omöjligt att vi hittar en teknisk lösning som kan lösa det om några år, säger Ann-Marie.
Vem kommer att förhandla nästa avtal med Trafikverket?
– Vi får se lite vad som händer, vi har en väldigt kompetent företagsledning. Det blir en kombination av Håkan, andra medarbetare och kanske vår far som ännu kan komma med råd, säger Björn Nilsson.
Har ni under våren varit oroliga när det varit flera incidenter med det nya fartyget?
– Inom sjöfart händer det saker hela tiden och ibland inträffar det någon incident. Ibland blir det flera på kort period, sedan händer det ingenting alls. Det som de flesta upplevde som obehagligt var när det blev en ordentlig överhalning. Det händer mycket till sjöss, säger Ann-Marie.
– Samtidigt är säkerhet en av de viktigaste parametrarna som vi diskuterar inom bolaget. Det är en fråga som vi lyfter väldigt ofta, säger Björn.
Vad är det som gjort att ni kunnat ta hem trafiken i så pass många år?
– Jag tror att det är den lokala anknytningen och att vårt fokus är att utveckla Gotland. Vi har också haft en långsiktig strategiska inriktning på anpassa behovet till vad Gotland behöver. Om man inte har den erfarenheten och infrastrukturen, då kan det vara svårt att gå in i den här trafiken. De behov som finns för Gotland är rätt unika. Om man skräddarsyr ett trafiksystem för den här trafiken, då kan det vara svårt att konkurrera. Det är i alla fall så jag ser det, säger Björn Nilsson och fortsätter:
– Under alla år har vi lärt oss i vår familj att vi får höra när någonting går fel genom klagomål. De som bott här och är uppväxta har nog märkt hur trafiksystemet har ändrats från 60-talet och fram till nu. Det har mycket att göra med de synpunkter som vi får in.
Hur kommer man framåt märka att det är ni som styr?
– Tanken har alltid varit att utveckla bolaget långsiktigt och det kommer vara fokus framåt. Det kommer inte att vara någon större skillnad med oss vid rodret, säger Björn Nilsson.
– Vi ska behålla det positiva som finns i en lång tradition. Sedan ska människor känna att det är lätt att få tag på oss och att vi är lättillgängliga för organisationen och att man ska kunna framföra sin åsikt. Pappa har varit väldigt mån om att gå runt och prata med alla. Det är nog också vanare med en familjetradition, man blir så familjär på kontoret som vi varit på sedan vi varit små, säger Ann-Marie Åström.
Kommer det att bli några nysatsningar för Gotlandsbolaget? Man har bland annat spekulerat att köra till Tyskland?
– För några år sedan diskuterades det olika alternativ. Alla olika idéer och affärsförslag som dyker upp tittar vi alltid på. Vi säger aldrig nej om det inte är något som är helt ointressant eller någonting som vi inte alls sysslar med. Vi tittar på olika förslag kontinuerligt. Under många år har vi haft flera olika verksamheter, vi ska inte bara vara beroende av en verksamhet. Det är inte alls omöjligt att det är andra saker som kommer dyka upp, säger Ann-Marie.
– Men Gotlandstrafiken är det viktigaste för oss, även om det är bra att ha fler ben att stå på, säger Björn.
En sista fråga, och kanske den viktigaste. Är det färja eller flyg som gäller till Gotland?
– (Skratt) Båda går bra. Men jag brukar ta färjan, eftersom jag vill ta med mig bilen om vi ska ut till vårt hus i Ljugarn, säger Ann-Marie Åström.
– Jag tog flyget till årsstämman. Jag brukar variera, säger Björn.