Langska ställer ut lergodsets Gotland

Många keramiker etablerar sig på Gotland och det är få platser i Sverige som i dag kan konkurrera med antalet keramiker på ön, enligt Frode Falkenhaug. De etablerade året runt-keramikerna uppskattar han till ett 40-tal. Keramiker som arbetar periodvis på ön är svårare att kartlägga, men det rör sig troligen om ett 100-tal, enligt honom.
- Livskvalitet och utbytet med andra keramiker hör troligen det som får personerna att flytta hit, säger Frode Falkenhaug.
Nu visas en utställning i hemslöjdens regi på Langska huset i Visby där lergodset och användningsområdena förr och nu är i fokus. 13 samtida gotländska keramiker visar sina arbeten, bestående både av bruksföremål och konstföremål. Det gotländska lergodset ledde till att nya sysselsättningar växte fram under 1700-talet. På utställningen visas en historiskt tillbakablick över kakelugnstillverkningen växte sig stor på Gotland under 1800-talet. Kakelugnstillverkare flyttade till ön, lärlingar följde i spåren och kakelugnarna gick på export till fastlandet.

Tillverkning som växte
- På Gotland handlade det om en byggboom, säger Frode Falkenhaug.
Även tegelindustrin växte sig stark på ön i slutet av 1800-talet när teknikutvecklingen ledde till att kalkfragmenten kunde skiljas ur leran.
Fröjel hembygdsförening har bidragit med en beskrivning av verksamheten vid tegelbruket i Mulde i Fröjel, som startade redan 1873. En period som avslutades nästan 100 år senare då tegelbruket i Havdhem brann, 1970.
Eke hembygdsförening har lånat ut gjutformar från kakelugnsfabriken i Havdhem och privatpersoner har lånat ut handtillverkade takpannor från tegelbruken på ön.
Kakelugnsmakaren Andreas Pflaubom var den första som etablerade sig på ön redan 1741, och Linné uppmärksammade honom vid sin resa. Sammanställningen av bilder av gotländska kakelugnar och en presentation av kakelugnstillverkningen har blivit utförlig med hjälp av Ulrika Mebus avhandling om de gotländska kakelugnarna och tillverkarna.
I Langska huset finns i sammanhanget också tre sevärda och väl fungerande kakelugnar som Länsmuseet låtit montera. Dit hör en av de tidigaste kakelugnarna på Gotland, av just kakelugnsmästare Andreas Pflaubom.
Lergodssommar öppnar på lördag och fortsätter in i augusti.

Langska ställer ut lergodsets Gotland

På Langska visas Gotland som en av de ledande platserna för keramiskt utveckling förr och nu. Kakelugnstillverkningen och tegelindustrin bidrog till att nya sysselsättningar växte fram.- Gotland var ett keramiskt centrum redan under 1800-talet, säger hemslöjdskonsulent Frode Falkenhaug.