Landshövding Anders Flanking.
I onsdags – efter cirka tre års anställning – kom beskedet att länsrådet omgående lämnar posten och i stället får ett annat uppdrag inom länsstyrelsen.
– Vi är överens om att det här är en bra lösning både för det gemensamma arbetet och för Anneli personligen, men också för myndigheten, sade landshövdingen Anders Flanking till Helagotland i samband med beskedet.
Den lätt svävande formuleringen kan tänkas anspela på den omfattande kritik som riktats mot Anneli Bergholm Söders ledarstil under hennes tid på myndigheten. Något som öns lokala medier har rapporterat mycket om.
När landshövdingen i veckan uttalade sig om Anneli Bergholm Söders förändrade arbetsuppgifter – där hon blir utlånad för att arbeta med ett uppdrag inom landets länsstyrelsers gemensamma kansli – nämndes inte en betydelsefull detalj.
Helagotland kan nu avslöja den överenskommelse som länsstyrelsen gjort med Anneli Bergholm Söder. En överenskommelse som garanterar henne 16 månadslöner utan att hon behöver arbeta alls, om hon inte vill.
När regeringen i juli 2021 tillsatte Anneli Bergholm Söder som länsråd var det beslutat att hennes anställning skulle pågå till senast den 31 augusti 2026. I överenskommelsen som både hon och landshövdingen skrev under i onsdags framgår det att hon redan från den 22 april 2025 kommer att vara arbetsbefriad. Därmed kommer hon, om hon vill, att kunna arbeta med sitt nya uppdrag i ett halvår och sedan ha möjlighet att fortsätta få lön i 16 månader utan att jobba.
Länsrådet har i dagsläget en månadslön på cirka 90 000 kronor. För 16 månader innebär det en sammanlagd summa på 1 440 000 kronor.
I överenskommelsen står det att eventuella inkomster från andra arbetsgivare under de 16 månaderna kommer att räknas av från den lön som Anneli Bergholm Söder får av länsstyrelsen. En förutsättning för att bli arbetsbefriad är även att ”ingen överenskommelse om personallån mellan myndigheter gjorts för perioden”.
Landshövding Anders Flanking har inte haft möjlighet att ställa upp på en intervju under fredagen. I svar via mejl förklarar han att ”utlån av personal för nationella uppgifter inom länsstyrelserna ska skrivas för 6 månader i taget, med möjlighet till 6 månaders förlängning. Vi räknar med att det kommer att bli en förlängning i det här fallet och att det därefter kommer att finnas andra arbetsuppgifter.”
I överenskommelsen är det emellertid tydligt att en förlängning av utlånet också bygger på att Anneli Bergholm Söder själv vill lånas ut. ”Överenskommelsen om personallån bygger på frivillighet”, lyder formuleringen.
Hur kommer det sig att den överenskommelsen inte kommunicerades när det stod klart att länsrådet går vidare till andra uppdrag?
”Vi svarar gärna på frågor om hur avtalet ser ut, det är ingen hemlighet. Uppgörelsen bygger på att det kommer att finnas andra uppgifter, och det är också vad Anneli Bergholm Söder har önskat.”, skriver landshövdingen i mejlet.
Vad tänker du att en sådan här överenskommelse sänder för signaler till gotlänningarna?
”Att vi har haft en ganska turbulent period på myndigheten och att vi har hittat en lösning som är bra för alla parter och som även gynnar det gemensamma länsstyrelsearbetet. Det här är arbetsuppgifter som behöver utföras och där kan Anneli Bergholm Söder bidra med sin kompetens. Det visar att jag som myndighetschef tar ansvar för personalen.”
Överenskommelsen, och att Anneli Bergholm Söder om hon vill arbetsbefrias med lön efter sex månader, skulle kunna tolkas som att hennes frånträde som länsråd har med arbetsmiljöproblemen att göra. Så, hur ser landshövdingen på det?
”Det här är en lösning som gynnar det gemensamma kansliet som behöver få de här uppgifterna utförda, och här finns en kompetent medarbetare som kan lösa det. Jag förstår att det kan tolkas på det sättet. Det har varit en ganska turbulent tid för länsstyrelsen, både för myndigheten och medarbetarna i stort, men också för oss i ledningen som har lagt mycket kraft och energi på vårt interna arbete. Erbjudandet att arbeta nationellt för länsrådet öppnar en möjlighet för en nystart, både för Anneli Bergholm Söder och för myndigheten”, skriver han i mejlet.
Tommy Jensen är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och forskar bland annat kring etik på arbetsplatser och inom organisationer. Han har ingen insyn i fallet med Anneli Bergholm Söder, men kan efter att ha fått en redogörelse för situationen svara övergripande kring hur den kan uppfattas av såväl anställda som utomstående.
– Generellt är det ju viktigt att myndighetschefer har en trygghet i sin anställning, så att de vågar vara obekväma och vid behov stå upp mot politiska nycker. Så det är i grunden något positivt, säger Tommy Jensen och fortsätter:
– Men om det är en chef som uppfattas ha gjort allvarliga fel så kan det ge upphov till en stark känsla av orättvisa hos personalen. De anställda kan känna att de hade behandlats helt annorlunda om det hade varit de som hade betett sig så. Men det kan ju också upplevas tvärtom – som att problemen verkligen tas på allvar i och med att man plockar bort chefen.
Tommy Jensen menar att en känsla av orättvisa i förlängningen kan leda till att personalen tappar motivationen.
– Man kanske upplever att det inte spelar någon roll att man sköter sitt jobb, om chefer högre upp inte tar ansvar. Organisationsforskningen har visat att den känslan kan ha en allvarlig påverkan på hur meningsfullt man upplever att jobbet är.
Helagotland har sökt Anneli Bergholm Söder. Länsstyrelsens kommunikationschef uppger att hon är på tjänsteresa och har telefonen avstängd.