Länsstyrelsen kartlägger mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är inte bara något som rör vissa grupper. Männens kontroll och maktutövning mot kvinnor är ett samhällsproblem. Därför har länsstyrelsen på Gotland valt att ta ett helhetsgrepp på problematiken, säger länsrådet Anders Granath.
Bakgrunden är en kartläggning av mäns våld mot kvinnor på Gotland som har genomförts inom länsstyrelsens regeringsuppdrag.
Motsvarande arbete sker vid landets övriga länsstyrelser. Syftet är att länsvis kartlägga och analysera behovet av insatser för flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld.
Vi har varit noga med att inte peka ut vissa grupper eller minoritetskulturer. Vi ville välja en metod som integrerar en kunskapsöverföring, berättar Ulf Linnerhed som är socialkonsulent vid länsstyrelsen på Gotland.
Kartläggning
I kartläggningen har 70 personer från olika myndigheter och organisationer intervjuats vid 29 olika tillfällen.
Intervjupersonerna representerar 21 olika yrkesgrupper och arbetsområden som möter kvinnor och barn som utsätts för sexualiserat våld.
Resultatet har blivit en rapport där olika utvecklingsområden lyfts fram med förslag både för att förebygga och för att akut åtgärda mäns våld mot flickor och kvinnor.
En effekt av intervjuarbetet är kopplingar av hedersrelaterat våld till fler än tillmänniskor som kommer till Sverige och Gotland från andra kulturer, säger Kicki Scheller som är länsstyrelsens särskilt sakkunniga i jämställdhet.
Med anknytning till uppdraget fokuserat på hedersrelaterat våld har kartläggningen av mäns våld mot kvinnor på Gotland fått rubriken "På heder och samvete".
Resultatet visar att det behövs en större trygghet i att stödet till kvinnor och barn fungerar i alla led såväl inom som mellan de olika instanserna.
En folder behövs som visar vart kvinnor och flickor kan vända sig när de utsatts för våld och en sådan ska tas fram. Det handlar om ett 20-tal instanser och för dessa saknas ett nätverk. Det behövs också bättre samverkan mellan myndigheter och organisationer, säger Kicki Scheller.
Lägenhetsbrist
Studien visar också att det är stor brist på lägenheter både för skyddat boende och för ordinärt boende. Tjejjouren behöver medel och ytterligare medel behövs för Kvinnojouren.
Dessutom behövs mer resurser för utskrift av videoförhör och inspelning av brottsplats. Vikten betonas också av kvalificerade tolkar och bra rättsintyg.
Länsstyrelsens analys visar också att mer kunskap behövs om mäns våld mot kvinnor. Det är en kunskap, om normer och attityder och konkret praktik på individnivå, som behövs inom myndigheter och organisationer.
Mer utbildning och mer kompetens behövs. Man ska veta i respektive myndighet hur flickor och kvinnor som utsatts för våld ska bemötas. Tisdagens utbildningsdag i Visby är ett första konkret insats och en uppföljning planeras till hösten, berätta länsrådet.
De av länsstyrelsen intervjuade från myndigheter och organisationer hade mött cirka 230 kvinnor och flickor som under 2003 hade varit utsatta för mäns våld och hot.
Ett antal av dessa kvinnor representerade minoritetskulturer där förövare var både från majoritets- och minoritetskulturer.
Samtliga intervjuade i kartläggning noterar mörkertalet som stort. Psykiatrins representant uppskattar att 60 procent av alla kvinnor som hon möter i arbetet har varit utsatta för våld.
Samtidigt visar Brottstatistiken för Gotland 2003 på över 500 polisanmälda brott mot kvinnor. Statistiken gäller brottsrubriceringarna mordförsök, misshandel, våldtäkt, grov kvinnofridskränkning, hemfridsbrott, olaga intrång, ofredande, olaga hot, sexuellt tvång, utnyttjande och sexuellt ofredande samt överträdelse av besöksförbud.
Jämställdhet
Men i sin kartläggning av mäns våld mot kvinnor på ön väljer länsstyrelsen att inte peka ut det enskilda våldet. I stället är siktet inställt på vad som kan göras för att förebygga och åtgärda våldet,
Arbetet med jämställdhet och frågan om värdegrund måste intensifieras i skolan. För höskolans examensordning är det av vikt att säkerställa jämställdhetsfrågor och frågor som rör våld mot kvinnor som obligatoriska.
Vid tisdagens seminarium kommer Åsa Eldén att ge en feministisk tolkning av hedersrelaterat våld. Hon är forskare och har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur könsmaktsperspektiv.
Mäns våld mot kvinnor handlar om männens kontroll och maktutövning mot kvinnor. Det handlar om männens överordnande och kvinnors underordnande. säger Åsa Eldén som liksom länsstyrelsen lyfter fram frågan fram om sexualiseringen av det offentliga rummet och pornografins utbreddhet.
Det finns en struktur som möjliggör mäns våld mot kvinnor. Att män tar till våld mot kvinnor är ett mönster i en patriarkalisk familj.
Sådana finns och är en del av Sverige. I vår kartläggning i ville sätta in de strukturerna i sitt sammanhang på Gotland, sammanfattar länsrådet.