Andreas Nypelius, ordförande för LRF Gotland sedan årsmötet i mars.
På fältet vid Hallfreda gård i Follingbo, där Andreas av lantbruksuniversitetet är anställd som driftledare, har höstvetet börjat gro.
Det ser fint ut, säger han, växtligheten god:
– Det som växer här ute blir omkring en miljon limpor sedan, säger han.
Det är växtodlingen som är hans stora intresse. På familjegården hemma i Lokrume odlar har grönsaker, spannmål, oljeväxter och en del protein.
Kärnan i hans fascination är att arbeta med naturen, att nyttja dess förutsättningar och bemästra dess oförutsägbarhet.
– Även om man gör samma sak år efter år blir det aldrig samma resultat, det är nog det som är det roliga, säger han.
Men det är inte därför vi ses, för att tala om hans egna odlingar. Istället är det för att summera hans första år som LRF-ordförande, nu när skördesäsongen i stort sett är över.
Det var i mars han tog över klubban efter mångårige ordföranden Anna Törnfelt.
Så hur har det då blivit, coronaåret? Jo, gott. Faktiskt riktigt gott.
– Generellt sett har de flesta fått goda skördar. Lagom med regn, lagom sol och inte för varmt. Högsommarvärme på 25-30 grader gör att grödorna tar oerhört med stryk, så har det inte varit i år.
Goda skördar rapporteras från hela Gotland.
Nu finns det naturligtvis gradvisa skillnader. LRF Gotland har 63 branschinriktningar och samtliga lantbruk skriver inte helt under på det goda.
Bland annat hade sparris- och jordgubbsodlarna en tuff vår med mycket nattfrost.
– Men generellt har det varit bra, särskilt som det varit en bra prisbild på produkterna. Oro i världen gör att folk funderar på vad maten kommer ifrån och handlar lokalt. När världsmarknadspriset höjs lyfter också priserna på mat.
En positiv effekt av coronan, alltså?
– Ja, i den mån corona kan vara positivt så är det väl så.
Många lantbrukare lider dock fortfarande av likviditetsproblem efter 2018 och 2019 års torka, även om dessa fått aningen av andhämtning under året.
Det producenterna får betalt för sina produkter ligger i stort, säger Andreas Nypelius, kvar på 80-talsnivå.
Däremot ökar kostnaderna, vilka följer normal inflation. Och för att våga satsa krävs investeringar och storskalighet, allt hör ihop.
Andreas Nypelius kollar skörden, jodå, den ser bra ut. Runt en miljon limpor ska det nog kunna bli.
Huvudanledningen till att Andreas tackade jag till ordförandeskapet i LRF är att han brinner för hållbar livsmedelsproduktion.
Det krävs omställning för att klara klimatkrisen, här ser han på sikt möjliga samarbeten med andra näringar:
– Lantbruket kan ställa om till fossilfritt, vi har taken för solpaneler, vi har ytor för vindkraften, vi kan lagra koldioxid i marken, vi har alla de möjligheterna.
Det är en osäker framtid lantbruket möter, klimatexperter förebådar mer extremväder, kraftigare regn, fler torrperioder.
Här gäller att gasa och bromsa samtidigt. Samtidigt som marker måste dräneras för kunna svälja kraftiga regn behöver vattenförsörjningen tryggas i form av exempelvis dammar.
– För närvarande finns omkring sex miljoner kubikmeter vatten lagrade i bevattningsdammar på Gotland, det är lika mycket som görs av med i regionens va-nät. Det räcker till att vattna fem, tio procent av Gotland areal.
Men trots allt upplevs ändå relativt goda tider och coronan påverkar mindre än för många andra delar av samhället. Det restaurangerna inte beställer i form av produkter går istället åt i butikerna.
– Och sitter man ensam i en traktor är det inga större problem att hålla avstånd, som Andreas Nypelius uttrycker det.