"Lär av historien för bättre beredskap"
Länsstyrelsen anordnade i går för fjärde året i rad en krisberedskapskonferens för myndigheterna på ön. Årets tema var förvarning - hur man rätt ska förstå hotbilder.Fredsforskaren Wilhelm Agrell var inbjuden som gästföreläsare. Hans budskap var att lära av historien.
Fredsforskaren, tillika professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, Wilhelm Agrell, menar att det finns mycket att lära av tidigare katastrofer.
- Det finns inga perfekta system, men man kan man lära sig av misstagen som gjorts tidigare och känna igen dem, då har undervisningen fungerat, säger han.
Historien är full av kriser som kommit att uppfattas som totala överraskningar.
Wilhelm Agrell berättade initierat om terrordåden den 11 september 2001, flodvågskatastrofen 2004 och anfallet mot Pearl Harbour under andra världskriget. Just attacken mot Pearl Harbour brukar felaktigt målas upp som en blixt från klar himmel.
- Det kommer väldigt få sådana, konstaterar Wilhelm Agrell.
Amerikanerna visste
Anfallet mot flottbasen på Hawaii var i själva verket mycket väntat.
Amerikanerna bedrev en omfattande underrättelseverksamhet och visste att Japan kunde anfalla med hangarbaserat flyg. De hade fungerande radarstationer och såg till och med flygplanen när de kom. Ändå förstod de inte vad som hände.
Orsakerna till det är många. En kallar Wilhelm Agrell för "vargensyndromet",
- Varnar man för att vargen ska komma tillräckligt många gånger så är det till slut ingen som lyssnar, säger han.
En annan förklaring är att den militära organisationen var väldigt uppdelad. Armén visste inte vad flottan hade för ansvar och flottan inte vilka ansvarsområden som var arméns. Dessutom var det bara några få som tog del av underrättelsematerialet och ingen hade tid att sätta sig in i allt.
"Inte pratat ihop sig"
Wilhelm Agrell menar också att kopplingen mellan varning och beredskap saknades.
- Armén och flottan hade inte pratat ihop sig. Man måste veta hur man omsätter varningen i åtgärder, det spelar en helt avgörande roll i krishanteringen, säger han.
För svenska förhållanden representerade tsunamikatastrofen något helt nytt. Tidigare hade all krisberedskap utgått från att katastrofen skulle drabba oss inom landets gränser.
- Under tsunamidygnet lärde vi oss mer om hur det svenska krishanteringssystemet fungerar än under hela förra århundradet, säger Wilhelm Agrell.
Så jobbar vi med nyheter