Lärare redo för konflikt

Avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lärarfacken Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF) har gått ut och förhandlingarna om ett nytt avtal har strandat.
Tonen mellan de centrala parterna är stundtals hård.
Och i lärarrummen jäser det.

En lönefråga
- Jag skulle kunna tänka mig att ta strid, säger Sven-Bernhard Nilsson, lärare i matematik, fysik och teknik på Södervärnsskolan i Visby.
- Vi har fått en rätt häftig försämring. Arbetsgivarna prackar på oss mer och mer, och mer och mer administrativt arbete. Det är pedagoger vi är och det är det jag vill jobba med, säger Sven-Bernhard Nilsson.
Elisabeth Norrby är special- och musiklärare och ordförande i Lärarförbundets fackklubb på Södervärn. Hon anser att det ytterst är en fråga om lönen.
- Vi har inte alls fått följa med i den löneutveckling som alla andra har haft, säger hon.

Inga papper finns
Sven-Bernhard Nilsson fyller i:
- I den förra avtalsrörelsen gjorde vi eftergifter mot löfte om reallöneökningar. Men så blev det inte.
Men striden gäller inte bara lönerna. Arbetstiden och arbetets innehåll är den andra stora frågan.
- Arbetsgivarna vill kunna lägga ut ännu mer undervisningstid, säger Sven-Bernhard Nilsson.
- Och göra elevgrupperna ännu större, säger Elisabeth Norrby.
- Det finns inga papper på hur många timmar man ska undervisa. Men vi ska ha papper på allt vi gör med eleverna, alla samtal vi haft och så vidare, säger hon.
Sven-Bernhard Nilsson och Elisabeth Norrby sitter i ett tomt klassrum och funderar över lärarnas villkor. Utanför ekar korridorerna tomma. Eleverna har gått hem tidigt eftersom det är tisdag; lärarna har en timmes friskvårdstid innan det är återsamling för konferens.
Förr förfogade lärarna mer över den tid som inte var lektionstid.
Föreberedelser och rättning av prov kunde man sköta i hemmet på kvällstid om man ville.

Kvinno- dominans
Nu är det mer bundet, men allt hinner ändå inte skötas i skolan, på arbetstid.
- Det är ett komplicerat yrke mot liten ersättning. Det kan jämföras med en arbetsledarroll, bara mycket större. Det kan handla om att betygsätta mellan sextio och hundra elever per dag, säger Sven-Bernhard Nilsson.
- Läraryrket har blivit mer och mer kvinnodominerat. Då förlorar det i status och lönerna halkar efter, fortsätter han.
Elisabeth Norrby har en ytterligare förklaring: tillgång och efterfrågan.

Hopp om lösning
-På Gotland har vi utbildning av lärare i en del ämnen, och då blir det ett överutbud av behöriga lärare i dem. Det gör att arbetsgivaren kan välja och vraka.
- Och så är det nog fortfarande många som känner att läraryrket är ett kall. Det är inget som man väljer för lönen, tror Elisabeth Norrby.
Kall eller inte: någonstans går kanske gränsen.
-Konflikter är aldrig bra och inget självändamål. Och vi hoppas på en lösning. Men blir det en konflikt så tar vi den, säger Sven-Bernhard Nilsson och Elisabeth Norrby.