GT har kommit i kontakt med flera personer inom skolvärlden som står bakom den omdebatterade skolöversynen, med förslaget att lägga ner vissa skolor på ön.
Några av dem har skrivit insändare i ämnet, om än under olika signaturer – och anonyma vill de gärna förbli.
– Jag har många kollegor som känner som jag, men de vågar inte säga något alls. De känner sig illojala mot sin lokalbygd och det här är väldigt känsligt, säger en lärare.
Tror du att de flesta är av samma åsikt?
– Det är definitivt en majoritet av lärarna. När översynen presenterades för oss sa alla jag pratade med att förslaget var bra. Men vi sa också att det här kommer ta hus i helvete.
En annan lärare hävdar också att majoriteten inom kåren är för nedläggningarna.
Lärarförbundet Gotland betonar dock att det finns både för och emot bland medlemmarna.
– Vad det gäller våra medlemmars inställning till förslaget så finns de som är positiva och de som är negativa. Det går inte att säga något generellt. Vilket är helt naturligt för naturligtvis tänker lärare olika, säger Linda Rung, lokal fackordförande.
De lärare som nu försvarar förslaget framför ett antal olika argument. Dessa handlar inte bara om arbetsmiljön:
– På en liten skola kan barnen ha svårare att hitta lekkamrater, har du några egenheter sticker du ut väldigt mycket i en liten grupp. Och tänk om du bara har en enda lärare men inte alls passar bra ihop med den personen? Det finns en rikedom och ett utbyte med fler lärare och elever, säger en av insändarskribenterna.
Hen har själv erfarenhet av mindre enheter – och menar att det var "som himmelriket" att få komma till en större. Som exempel nämns sådant som arbetsuppgifter och material:
– Även om små skolor får mer resurser per elev har de inte råd med allt och då blir det inte likvärdig utbildning. Och som lärare på en liten skola får du alla möjliga uppgifter, som inköp, vaktmästeri, det fackliga och it-arbete. Sådant kan delas upp mer på en stor enhet. Elevhälsan är en annan bit; viktiga personer som skolsköterska, kurator och skolpsykolog träffar du knappt alls på en liten skola.
Att det skulle bli mer restider om skolor läggs ner är också relativt, menar en lärare:
– De måste ändå åka iväg för att ha slöjd och sådant. Så restid blir det ändå, men på skoltid i stället. Vilket går ut över undervisningstiden.
Att dessa anställda inom skolvärlden nu höjer sina röster, beror på att flera politiker på senare tid snarare har övergett det aktuella förslaget:
– Vi känner en uppgivenhet över att det kanske inte blir något nu, bara för att några föräldrar protesterar. Då sitter vi bara där igen, med den här kakan som ska delas och som inte räcker. Jag tycker politikerna är skitfega just nu!
GT har bett öns folkvalda ledare att bemöta den kritiken. Motargumenten handlar huvudsakligen om helhetsbilden.
– Vi har ju både att väga in de pedagogiska men också andra aspekter som påverkar, för en helhetsbild och för Gotlands utveckling, svarar regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Oppositionens Meit Fohlin (S) uttrycker sig på liknande sätt:
– Somliga lärare och rektorer anser att vi i politiken inte ser fördelarna med förslaget. En del tycker att vi fegar ur. Inget av det stämmer. Strikt organisatoriskt förstår vi att det är mer praktiskt att organisera och bemanna större enheter. Vårt ansvar som politiker är dock bredare, påpekar hon.