Linda Rung, ordförande i Sveriges lärare Gotland.
218 av 1 390 utbildade lärare på Gotland jobbar inom andra yrken, vilket motsvarar 15,7 procent. Det visar en ny rapport från fackförbundet Sveriges lärare. Det är bara fyra regioner som har en större andel lärare utanför skolorna: Norrbotten, Västerbotten, Stockholm och Dalarna.
Samtidigt har andelen behöriga lärare i Gotlands kommunala grundskolor minskat från 77,5 till 67 procent de senaste tio åren, vilket placerar ön en bit under rikssnittet.
– Lärarbristen gör att man jobbar mer. Det är också brist på speciallärare och kuratorer. Det innebär att det blir mycket som i stället faller på den undervisande läraren, säger Linda Rung, ordförande för Sveriges lärare Gotland.
Hon ser arbetsmiljön och de låga lönerna som de största anledningarna till att lärare överger yrket.
– Man vill inte bli sjuk av sitt jobb. Men många lärare känner sig otillräckliga. Inget är värre än att känna att man inte räcker till för barnen, säger hon.
För arbetsgivaren Region Gotland kommer siffran 15,7 procent på sätt och vis som en positiv överraskning.
– Vi har inte sett den tidigare. Vår bild har inte varit att vi har haft en stor flykt eller stor omsättning på personal, snarare tvärtom. Men varje utbildad lärare som finns inom räckhåll är naturligtvis intressant, säger Eva Edin, HR-chef på utbildningsförvaltningen.
Vi träffar henne tillsammans med tf utbildningsdirektör Hanna Sällström Jonasson och HR-konsulten Johanna Kempe Lindgren, som arbetar med kompetensförsörjning inom förvaltningen.
"Vi jobbar mycket med att få ut bilden av hur våra lärare verkligen uppfattar att det är, det som gör att de trivs, bland annat genom filmer med medarbetarporträtt", säger Johanna Kempe Lindgren, till höger, här med Hanna Sällström Jonasson.
Att se till att behålla lärare och locka till sig nya är bland deras viktigaste arbetsuppgifter. För Gotlands lärarkår är ålderstigen och många kommer att behöva ersättas när de går i pension. Lärarbehörigheten är på vissa skolor och i vissa ämnen låg redan i dag, vilket riskerar att höja arbetsbelastningen på lärarna och göra Gotlands skolor mindre attraktiva för nya lärare.
De håller med Linda Rung om att bättre arbetsmiljö och högre lön är viktiga ingredienser för att höja attraktiviteten. Lönerna ligger enligt dem i paritet med riket i flera lärarkategorier, men vissa grupper ligger lägre. Men det är fortfarande ett pågående arbete.
– Som jag har uppfattat det finns det en tydlig politisk vilja att satsa på lönerna, i den omfattning som man förmår. För annars tappar man konkurrenskraft gentemot fastlandet eller gentemot andra arbetsgivare på ön, säger Hanna Sällström Jonasson.
För att göra arbetsmiljön bättre jobbar de bland annat för att få in fler yrkeskategorier som kan avlasta lärarna. De gör också olika insatser för att höja andelen behöriga lärare.
– Ett av våra huvudspår är att utbilda dem som redan finns på Gotland och har bra förutsättningar, säger Eva Edin.
Cheferna på förvaltningen anser att mycket har blivit bättre i skolan de senaste åren. Bland annat finns nu möjligheten att göra karriär sedan förstelärarreformen antogs.
Regionen kan till exempel stötta med resor och kurslitteratur, och om man vill läsa upp behörighet i ett särskilt ämne finns statlig hjälp att få genom lärarlyftet.
De uppvaktar också lärosäten för att få en så kallad satellitortsutbildning i lärare i fritidshem till Gotland.
– Fritidshemmet är en jätteviktig resurs i grundskolan och att det är viktigt att det finns utbildad personal även där, säger Hanna Sällström Jonasson.
– Och vi har redan förskollärarutbildning och grundlärarutbildning upp till årskurs 6. Där har vi ett nära samarbete med Campus Gotland för att fånga upp studenterna så tidigt som möjligt så att de ska komma in och göra praktik hos oss, säger Johanna Kempe Lindgren.