Personalbrist gör att pensionerade barnmorskan Liz Karlsdotter Bengtsson jobbar kvar på deltid. Hon säger själv att hon är en av sex pensionärer som hjälper till att hålla verksamheten i gång.
Det har bara gått ett år sedan den senaste förlossningskrisen skakade Stockholm. Då var det Danderyd och Södersjukhuset som hade akut brist på barnmorskor. Sedan nyår har ett 30-tal barnmorskor sagt upp sig från Karolinska i Huddinge. Ytterligare 20 saknas på Karolinska i Solna, rapporterar DN och P4 Stockholm.
På Gotland är bristen stor på erfarna barnmorskor. Barnmorskemottagningen hålls flytande tack vare pensionärer.
– Vi är ganska många, just nu sex stycken, som är inne och jobbar. Både verksamheten i Hemse och i Slite bemannas av pensionärer och i stan är vi fyra pensionärer som jobbar en till två dagar i veckan, säger Liz Karlsdotter Bengtsson och berättar att hon egentligen gick hem som pensionär redan 2020 men att hon fortsätter jobba – eftersom vakanta tjänster som utannonseras får få sökande.
Barnmorskan Anna Kral trivs med sitt jobb på Korpen och mötena med alla patienter. Men hon oroas över att hälften av yrkeskåren inte orkar jobba heltid och att nära var femte barnmorska i landet valt att jobba med annat.
Hål i schemat finns dels på förlossningen, men också på barnmorskemottagningen på Korpen.
– Siffrorna här är jämförbara med Karolinskas, säger Susanne Fahlén, barnmorska och förbundsordförande på Gotland, och får medhåll:
– Jag skulle vara jätteorolig om jag var politiker och ha en stor klump i magen, säger Anna Kral, barnmorska på Korpen i Visby.
Båda har 20 års erfarenhet, av ett yrke de älskar och brinner för.
– Vi får otrolig energi av alla de familjer vi möter, säger Susanne Fahlén medan hon konstaterar att nära var femte barnmorska i landet har lämnat yrket och att bara varannan orkar jobba heltid, enligt Socialstyrelsens siffror.
Bristen på utbildade barnmorskor och kollegor som väljer att söka jobb på Gotland oroar Anna Kral, Susanne Fahlén och Malin Jäderberg Berggren.
Innan sommaren 2022 bjöd barnmorskorna på ön in politiker och sjukhusledning för att diskutera läget. Sedan dess har ytterligare ett halvår gått.
– Vi har ännu inte fått någon återkoppling. Inom loppet av ett år har det slutat fyra på vår mottagning på Korpen. De har valt att sluta på grund av arbetsförhållandena och den höga arbetsbelastningen, säger Anna Kral.
Nu är hon och kollegorna oroliga för framtiden. Utan pensionerade barnmorskor med stor erfarenhet, som ofta ställer upp med kort varsel, hade verksamheten inte gått runt.
– Om de inte skulle göra det skulle arbetsgivaren behöva ta in hyrbarnmorskor och mer hyrpersonal, säger Susanne Fahlén och berättar att det på förlossningen just nu saknas tre för fast anställning.
Barnmorskan ansvarar självständigt för att handlägga den normala graviditeten, förlossningen och tiden efteråt. Här mäter Anna Kral en mage bara dagar innan beräknad förlossning.
När Gotland konkurrerar med orter som Stockholm är löneläget en avgörande faktor. De gotländska barnmorskorna vill ha upp lönerna och att även fortbildning, arbetstider, och det utbyte man tidigare hade för att få erfarenhet från större kliniker, diskuteras.
– Kvinnor på Gotland ska inte vara oroliga, de får en bättre vård än på många andra orter. Men det är på bekostnad av oss, säger Anna Kral och berättar att det finns mycket man tvingas välja bort i brist på tid.
Dit hör egen vidareutbildning, men också det förebyggande arbetet som cellprovtagning – där gotländska kvinnor legat lågt när det gäller att tacka ja till kallelser.
– Det kommer att kosta vården mycket, i det långa loppet, säger Malin Jägerberg Berggren, barnmorska på Korpen, och berättar att det också innebär ökat lidande och att hon önskar att det fanns mer tid att arbeta förebyggande.
Barnmorskan Anna Kral använder fortfarande den för yrket klassiska tratten i trä, för att lyssna så att fostret mår bra.
Nu vill de gotländska barnmorskorna ha en konstruktiv diskussion för att säkra vården framåt, slippa gå underbemannade, och få tid att utveckla verksamheten.
– Det här är inte en kvinnofråga, det handlar om jämställdhet – partners, ensamstående och familjer. Alla har rätt till jämlik vård, säger Anna Kral.