Latrintömmarna är trötta på tunga tunnor

Det ska bli hårdare tag mot ?skitjobben? framöver. Från och med årsskiftet får Sveriges kommuner inte längre deponera organiskt avfall, alltså latrin. Gotlands kommun berörs dock inte särskilt mycket av det, då deponin här är avvecklad sedan länge. I stället hämtar entreprenören Åkericentralen fyra femtedelar av kärlen och kör dem till en lantbrukare, som sprider latrinet på sina åkrar.
Plasttunnorna, som är tillverkade av återvunnen plast, mals sönder och deponeras på den kommunala Slitedeponin.
Nu sätter dock Arbetsmiljöverket klackarna i backen även för själva latrinhanteringen. Det är ett för tungt arbete att bära de ibland över 40 kilo tunga latrintunnorna från utedass till lastbil, anser verket.
I dagsläget har fastighetsägare med utedass möjlighet att antingen bära ut tunnorna till vägen där de hämtas av en åkare med lastbil, eller att betala lite mer och låta åkaren ta hand om hela hämtningsförloppet. Det innebär att baxa fram tunnan från utedasset, bära den ut till vägen och sedan tömma den. De har förvisso kärror till hjälp, men ofta är det alldeles för trångt och otillgängligt för att de ska gå att använda.

10 000 ton latrin
Magnus Friström kör för Åkericentralen och har tömt latrintunnor sedan 1994. Bara i augusti i år hämtade han närmare 700 på öns norra distrikt.
Nu har han fått nog. Han har tröttnat på kånkandet och slarvet med latrinhygienen???och han är långtifrån ensam åkare om att känna så.
??Jag kör den här sommaren, sedan slutar jag. Det är inget fel på jobbet i sig, men det är som Arbetsmiljöverket säger, en hantering från 1800-talet. Så blir man trött på folk som inte begriper något.

Överfulla tunnor
??Ibland är det riktigt jäkligt. Först får man klättra över cyklar och gräs som når en till hakan, sedan jäser det ut över kanten under locket. Ibland får man kasta ett par helt nya handskar, efter att ha burit en enda tunna.
Ser det för illa ut, om tunnorna är för fulla för att kunna flyttas, då lämnar han dem oåtgärdade. I regel får centralen då ett klagomål om att de är ?glömda?, och så får han åka dit i alla fall. Att klaga hjälper inte, säger Friström. Han har försökt.
??Kommunen är lite för släpphänt, tycker jag. Det blir ingen förändring. Det är väl så det ska vara, att vi ska ta hand om skiten.
Han anser att det borde vara självklart, inte ett alternativ, att fastighetsägarna själva bär ut sina tunnor till vägen.
??Att vi ska hämta dem på utedassen är precis som om jag skulle be sopgubben hämta min soppåse under diskbänken. Om de själva bar ut dem kanske de skulle förstå hur de måste hanteras.

Mulltoa lösningen?
??Då skulle det bli ett ramaskri, så skulle vi inte få göra annat än hämta lättare men fortfarande överfulla tunnor.
Den bästa lösningen, menar han, är att fastighetsägarna byter ut sina latrintunnor mot mulltoaletter.
??Har de råd att ha sommarstuga, då har de råd att installera en mulltoa också.
Separationstoaletter är också ett alternativ, eftersom man själv får ta hand om urinet, som är det som väger mest. Gotlands kommun erbjuder därför taxenedsättningar till fastighetsägare som installerar en separationstoalett.
Fotnot: Latrin betyder både ?enklare avträde/tvättställe? och ?blandning av urin och exkrementer från människor?. (NE)