Leif - ett HD-fan utan motstycke

Han är en profil längs Slites gator med sitt stora skägg och sin HD-keps, och att Leif Persson, 62, är hängiven Harley Davidson-fantast är svårt att ta miste på.
Han har också vad som torde vara Gotlands i särklass största samling av Harley Davidson-prylar.
- Jag har samlat sedan 1970-talet, berättar han.
Hans bostad ligger i centrala Slite, och det enda som utifrån antyder ett motorcykelintresse är Harley Davidson-skylten på förrådsdörren.
När den öppnas, ser man inte längre en antydan - man ser ett livsverk.
Där finns tusentals prylar med HD-logga. En enorm mängd rariteter av alla de slag.
- 1971 köpte jag min första Harley Davidson. När jag var i USA 1977-1979 köpte jag en del samlargrejer - i dag ångrar jag att jag inte köpte allt, berättar han och kliver in bakom en bar längs in i lokalen.
Bland vin och öl i flaskor och burkar med HD-logga. Sittpuffar och barstolar, tändare och flasköppnare. Dricksglas och ett flipperspel.
Nu för tiden har han tre HD-motorcyklar i garaget. Plus två cyklar till, fast i delar.
- Jag har funderat på att inrätta ett öppet museum här. Men då kan jag inte lämna lika mycket saker framme, säger han.
Bland nallebjörnar med HD-logga på bröstet. Barnkläder, haklappar och en napp. Barbiedockor iförda mc-kläder.

Gick i pension
Leif Persson har jobbat på Cementa och på Cementa Research i totalt 38 år. I november i fjol gick 62-åringen i pension.
- Att vara pensionär är inte alls som jag tänkt mig. Jag är social av mig och vill träffa folk, därför saknar jag jobbet. Om man ska se någon fördel med pensionärslivet, så är det ju att jag inte direkt är en morgonmänniska - nu kan jag sova till åtta utan att det gör något, säger han.
Bland klockor och affischer, t-shirts och kepsar. Godis med HD-logga på papperet.
Leif Persson är gift och har tre barn och lika många barnbarn. Till familjen hör också två katter, och även här märks intresset för Harley Davidson. Katterna heter Iron och Nightster - båda namnen är också modeller av HD-cyklar.
- Jag hade två andra katter tidigare, Sportster och Sturgis, säger Leif Persson.

Två katter
Leif Persson ägnar nu det mesta av sin tid åt villan, familjen, katterna - och sin HD-samling.
- Mer än så hinner jag inte med. Men jag har vattengympa varje fredag, säger han och berättar att han gärna också tar ett dopp i havet, från tidig vår till sen höst.
- Men vinterbadar gör jag inte, säger han bestämt.
Han fångar upp Iron som passerar vid hans fötter, samtidigt som Nightster smiter in genom de öppna garagedörrarna.
In bland montrar med julgranskulor med motorcykelmotiv, till och med motorcykelmodeller gjorda för att hänga i granen. Prydnadstallrikar och tavlor. Dörrmattor och väggplanscher.
- Iron gillar att mysa i mitt skägg, skrattar Leif Persson.
Skägget, ja. Hur länge har du haft det?
- Min fru har i alla fall aldrig sett mig utan! säger han och skrattar varmt.
- Jag rakade mig 1972 till anställningsintervjun för jobbet på Cementa, men sedan fick det växa. Jag brukar klippa mig någon gång om året, när min frisör säger åt mig att jag ser för jävlig ut.

Gemytligt skägg
Och det är väl också just skägget som är den gemytlige Slitebons mest signifikanta karaktärsdrag.
- Ja, det är väl det som gör att jag är jag. Folk känner ju igen en när man ser ut så här.
Hur är det, att alltid bli igenkänd?
- Nja, många kommer fram och vill hälsa. Både här i Slite och på HD-träffar runt om i landet. Jag brukar kontra med att fråga: "Vem är du?"...
Säger Leif Persson, stående mitt bland allsköns rariteter.
En unik samling, av en unik samlare.