Linné öppnade porten till naturen

På pingstaftonen kunde dörren slås upp för "porten till naturen". Det var invigning av Naturum Gotland i en av ladugårdslängorna vid Vamlingbo prästgård.
Alla var där, även Carl von Linné. Han betraktade det verk som åstadkommits med gemensamma krafter och EU-medel och konstaterade att det var gott.

Gotland2005-05-16 06:00
I flera år har det talats om och skissats på ett Naturum i Vamlingbo. Nu står det klart. Redo att ta emot flera busslaster på en gång.
Bakom prästgårdsladugårdens kalkstensfasad och tjärade portar är det ett modernt och vackert Naturum som har byggts upp. Här kan besökaren själv trycka på knappar och få igång både bildspel, lampor och fågelsång.
Naturum ger på ett enkelt och överskådligt sätt en bild av den natur som finns där utanför. Och man tar det från grunden: Från det korallrev som fanns för 400 miljoner år sedan, som så småningom skulle packas samman till sten och bli en ö i havet. Sedan spaltar man upp de typiskt gotländska naturtyperna som har brett ut sig på denna kalkstensklippa: Alvaret, änget, strandängen och myren och med finurliga medel och en stort portion humor visar man upp vad de olika markerna har att bjuda på i fråga om växt- och djurliv.
"Gissa bajset" är alltid lika roligt. Här fick man peka och gissa vad som kunde vara lämningar efter lamm, ejder och vitkindad gås. Alla ville prova sina kunskaper.

Fyrtionde i landet
Det Naturum som nu står öppet i Vamlingbo är nästan det fyrtionde i ordningen. Naturum är ett varumärkesskyddat koncept som Naturvårdsverket står bakom. Det har utvecklats i decennier och det allra första Naturumet fanns faktiskt i Visby, det kunde gratulanten från Naturvårdsverket berätta.
- Det var ett skyltfönster på S:t Hansgatan tror jag. Det var fyllt med sant och där matade man myrlejon.
På invigningsdagen var det många som ville gratulera till en lyckad satsning. Den allra första i raden var Carl von Linné (i naturjournalisten Hans Odöös skepnad). Carl von Linné har varit här i prästgården förr. Han övernattade hos prosten här natten mellan den åttonde och nionde juli på sin gotländska resa 1741.
I lyriska ordalag beskrev han den natur som mötte honom här i trakterna. "Ängarna stodo tapetserade av allehanda blomster", skrev han bland annat. Och när landshövding Marianne Samuelsson skulle hålla sitt invigningstal kunde hon avslöja att hon blivit lika tagen av den gotländska naturen. Marianne Samuelsson vände sig till Linne och förklarade:
- Det är inte bara du som har haft uppdraget att undersöka vilka naturtillgångar som finns på Gotland. Det är ett landshövdingeuppdrag också!

Måste vårdas
Men alla de där tillgångarna har länsstyrelsen också till uppgift att skydda. När Linné var på Gotland täcktes en tiondel av ön av brukade ängar, i dag upptar de bara en halv procent av Gotlands yta. De och alla gamla byggnader måste vårdas med omsorg. I Vamlingbo prästgård tycker Marianne Samuelsson att man har lyckats förena dessa båda ambitioner. Här slår man ett slag för naturen, samtidigt som en byggnad med stort kulturhistoriskt värde tas i bruk på ett hänsynsfullt sätt.
Om vägen dit kunde många berätta på invigningsdagen. Det handlar om ett stort samarbetsprojekt, där både bygdens folk och myndigheter och företag har hjälpts åt.

Samlingsplats
Urban Westerlind som är en av de tre som ska arbeta på Naturum Gotland vill att man även i fortsättningen ska ha den här kontakten med det lokala föreningslivet öppen. På övervåningen till Naturum finns en lokal för tillfälliga utställningar som man gärna lånar ut till olika evenemang.
Nu har Vamlingbo prästgård blivit den samlingsplats för bygden som man ville att den skulle bli när man satte klackarna i backen och motsatte sig att den skulle bjudas ut till försäljning på öppna marknaden, så som det var tal om våren 2001. Naturums närmaste granne, konstnären Lars Jonsson, som ju huserar med sin konst i själva prästgården, gläds åt att Naturum har blivit klart. Han hade omkring 10 000 besökare i sitt museum i fjol och han räknar med att det kan bli ännu fler i år:
- Jag räknar med att vi kommer att kunna dra folk till varandra.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om