21-åriga Lisa Norman har ett alldeles särskilt stort intresse för kor. På föräldragården i Ekeby finns 190 mjölkkor och för Lisas del har det handlat om kor hela livet.
- Mer eller mindre i alla fall. Ett tag tänkte jag att jag skulle hålla på med hästar, men sen blev det kor i alla fall, säger hon.
Charmiga, kloka och med personlighet, så beskriver hon djuren.
- Fast vi har så många djur är det ändå individer. De är härliga, kor, säger Lisa och klappar omsorgsfullt på en "donna" som hon ofta kallar korna.
Kärleken till kor fick Lisa att 2010 korsa Atlanten för att åka som praktikant till en gård i Connecticut, nordöstra USA.
- Jag fick en gård tilldelad och den verkade okej. Sen kom jag dit och den var ju grymt bra - de hade utställningskor, säger Lisa.
På gården, som ägs av skodesignern Manolo Blahniks familj, fanns riktiga dyrgripar till kor.
- Någon ko hade de köpt för två miljoner svenska kronor. Det är helt sjuka summor, berättar Lisa.
Allra tjusigast var Jerseykon Veronica.
- Den högsta poäng en utställningsko kan få är excellent 97, EX 97. Det finns bara fyra Jerseykor i världen som har det, Veronica var en av dem. Det var kul att få jobba med henne.
Arbetet med utställningskor skilde sig lite från det med mjölkkor.
- Varje förmiddag skulle de tvättas, först med schampo, sen med balsam. Sen skulle man borsta hela kon och svansen. Det var lite speciellt, men roligt, säger Lisa.
Hur ska en snygg ko se ut då?
- Den ska vara ganska stor och vid revbenen ska man se att de har stort grovfoderutrymme. Sen ska hon ha fina ben, inte för raka eller för krokiga, säger Lisa Norman och fortsätter:
- Det är de små detaljerna som gör en ko supersnygg.
Hemma på gården i Ekeby är det dock andra kvaliteter som efterfrågas hos korna.
- De ska hålla bra och mjölka bra. Sen är det roligt om de är lite sociala och inte allt för rädda. Vissa kofamiljer är extra bra, vi har en familj som heter Nilla, det är bra kor.
Besättningen består av Holstein och några SRB, Svensk röd och vit boskap.
- Och så fick jag en Jerseyko i 20-årspresent, Brunetta. Sen har jag haft sån tur så hon har fått två kvigkalvar så nu är de tre, säger Lisa, som fick upp ögonen för rasen under sin tid i USA.
Själv bor hon i ett hus en bit bort, men hon jobbar på gården och tanken är att hon en dag ska ta över. Hennes två äldre syskon är inte alls lika kogalna.
- Nej, de bor i Stockholm. De tycker att det är kul att gå ut att titta lite i lagården någon gång ibland, säger Lisa.
Har du aldrig tröttnat på kor?
- Tröttnat har jag nog aldrig gjort. Det har gått upp och ner, men intresset har alltid funnits där.