Max Sundberg Wallman och Nathalie Ahlstedt Mantel är två av flera hjärnor bakom Region Gotlands färska klimatanpassningsplan.
Uttrycket ”en diger lista” räcker inte riktigt till. Det ter sig, i sammanhanget, som en underdrift.
Att bygga om hamnarna, höja vägar, förstärka hela dagvattennätet och kanske konstruera nya vågbrytare eller översvämningsvallar.
Det är ändå bara några exempel på vad Gotland kan behöva göra framöver, hämtade ur den nyligen antagna lokala klimatanpassningsplanen.
– Vi såg i sommar att skyfall kan komma när som helst, medan havsnivåhöjning är något som sker över längre tid. Därför är behovet av att se över åtgärder kopplade till skyfall högt. Vi kommer inte att börja bygga om hamnen redan i morgon, berättar Nathalie Ahlstedt Mantel, verksamhetsutvecklare inom Region Gotland.
Vad behöver vi göra med anledning av kommande skyfall?
– Det kan handla om att skapa fler grönytor och att leda om dagvatten. En annan sak är att se över möjligheten till att bygga vattenmagasin under hårdgjorda ytor som exempelvis på Skarphäll.
Planarkitekt Max Sundberg Wallman, som även han jobbat med planen i fråga, gör ett tillägg gällande nämnda butiksområde:
– Där måste vi även få flera privata aktörer att förstå vad som händer och vad som behövs. Vi har varken rätt till – eller ansvar att – klimatanpassa på privatägda fastigheter.
Generellt är duon tämligen försiktig, gällande vilka åtgärder som brådskar mest. Förslagen har visserligen fått en priosiffra, från ett till tre, men vad ett samhälle ska prioritera är samtidigt en fråga för de förtroendevalda.
Det vet tjänstemännen.
– Vi är en politiskt styrd organisation och vi kan inte peka ut för mycket; då blir det fel ordning på processen. Det måste finnas en förankring hos politikerna, det är de som bestämmer vad skattemedlen ska gå till. Det är färdriktningen som är det viktiga, att Gotland successivt anpassas till ett förändrat klimat, säger Nathalie Ahlstedt Mantel.
Regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S), ger följande kommentar till åtgärdslistan:
– Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi har under sommaren sett hur samhället påverkas av klimatförändringar och behöver jobba medvetet och strategiskt nu för att minska risk och effekter framåt. Vi vet att proaktivt arbete är bäst både för människor, samhälle och kostnadsbild. Listan med åtgärder är viktig och ger oss en överblick över den bredd av insatser klimatanpassning innebär. Mycket av det som beskrivs görs redan, eller finns med i planering när vi arbetar med utveckling av samhället. Med det vill jag säga att vi inte börjar på noll.
Hur bör Visby hamn anpassas för att möta havsnivåhöjning, eventuellt i kombination med extremväder? Det är en av frågorna som behöver ett svar.
Nej, så är det, även tjänstemännen påpekar detta. Att arbetet redan pågår.
Men alla som ser listan förstår att oerhört mycket jobb kvarstår – som också kräver enorma resurser.
Hur mycket allt detta faktiskt kommer kosta har man ännu inte räknat på.
– Det kan vi nog inte förutse, men det kommer att bli dyrt, säger Nathalie Ahlstedt Mantel – och ordet underdrift känns åter befogat.
– I Göteborg har man uppskattat 20 miljarder kronor bara till skyfallsförberedande arbete, nämner Max Sundberg Wallman, bara som ett exempel på en plats där man faktiskt gjort kalkylen.
Gotland har en mindre befolkning – men mer kust; hur fasen ska vi ha råd med allt det här?
– Kommuner och regioner kommer inte klara det här själva, det har man påpekat för riksdag och regering. Men det finns pengar att söka, både hos staten och EU, påpekar Nathalie Ahlstedt Mantel.
Samtidigt är regeringens senaste drag att kapa anslagen för klimatanpassning, till länsstyrelserna och MSB, med en tredjedel. I en tid då det enligt experterna snarare behövs mycket mer.
– Det är beklagligt och obegripligt att man hanterar klimatanpassning på det här sättet, kommenterade Åsa-Britt Karlsson, ordförande för expertrådet i detta ämne, i en DN-intervju.
Men trots allt detta behöver man inte vara uppgiven, anser tjänstemännen bakom den aktuella planen för Gotland:
– Flera delar av dokumentet handlar om vikten av grönytor, som även ger sociala mervärden och som dessutom kan påverka själva klimatet positivt. Kan man få till den typen av synergieffekter behöver det inte alls vara asdeppigt det här, säger Nathalie Ahlstedt Mantel.
Hon låter snarare hoppfull – och till och med en smula visionär:
– Känslan av att det brådskar kan vi använda för att få till ett mer levande, inkluderande och grönt samhälle på Gotland. Människan har varit oansvarig och släppt ut för mycket växthusgaser, därför står vi nu inför det här. Men vi kan göra om; vi är inte på någon linjär bana mot undergången.