Erik Borgström är sektionschef vid Kronofogdens skuldsaneringsenhet.
I januari rapporterade Helagotland.se om att de tio mest skuldsatta gotlänningarna har en sammanlagd skuld på uppemot 80 miljoner kronor hos Kronofogden. Listan toppas av en kvinna i 50-årsåldern, som är skyldig över 30 miljoner kronor.
Flera av de andra personerna med störst skulder har sedan i januari ansökt om skuldsanering. En av dem är en man i 70-årsåldern. Han drev tillsammans med sin fru ett företag i många år. Redan tidigt fick han emellertid problem med att betala sina räkningar. När företaget till sist såldes satt mannen kvar med skulder på flera miljoner kronor.
Skuldsanering innebär att den skuldsatta personen ska fortsätta betala av sina skulder under en femårsperiod, samtidigt som den lever på ”existensminimum”. Summan som personen ska leva på beräknas i varje enskilt fall – bland annat utifrån hur många som finns i hushållet – och ska täcka basala utgifter.
– Efter de fem åren avskrivs de resterande skulderna. Det blir alltså en kreditförlust för de som personen står i skuld till, säger Erik Borgström, sektionschef vid Kronofogdens skuldsaneringsenhet.
Myndigheten godkände nyligen den tidigare företagarens ansökan. Enligt deras bedömning har mannen nämligen betalat så mycket han har kunnat, men kommer trots det inte att bli skuldfri på ”många år”.
Erik Borgström berättar att möjligheten till skuldsanering uppstod efter den ekonomiska krisen i början av 90-talet.
– Den uppstod för att hjälpa personer som hamnat i skuld på grund av oförutsägbara orsaker – exempelvis efter att ha blivit av med jobbet, säger han.
Med åren har antalet gotlänningar som ansöker om skuldsanering ökat kraftigt. Mellan 2007–2011 ansökte årligen i genomsnitt 65 personer på Gotland. Mellan 2017–2021 hade den siffran stigit till 135 personer, samtidigt som i genomsnitt 68 ansökningar godkändes varje år.
Utöver den tidigare lantbrukaren har ytterligare två av de tio mest skuldsatta gotlänningarna ansökt om skuldsanering sedan i januari. En av dem har fått ett tillfälligt godkännande i väntan på vidare utredning. Den andre, som också är en man i 70-årsåldern, har däremot fått avslag.
I sin motivering till beslutet uppger Kronofogden att mannen har en för hög boendekostnad för att kunna beviljas skuldsanering. Eftersom han ”inte gjort tillräckligt” för att minska boendekostnaderna menar myndigheten att han inte har kunnat betala ”så mycket som möjligt” av sina skulder.
Precis som för den före detta lantbrukaren härrör mannens skulder från tidigare affärsverksamhet. Enligt Erik Borgström är det en vanlig bakgrund vid skulder på miljonbelopp.
– Majoriteten av alla ansökningar om skuldsanering görs av personer som har tagit privata lån utan säkerhet och sedan hamnat i en negativ räntespiral. Men när det gäller sådana summor har det nästan alltid koppling till tidigare företagsengagemang, säger han.
Möjligheten till skuldsanering uppstod i samband med den ekonomiska krisen i början av 90-talet.
En annan av de mest skuldsatta gotlänningarna är dömd för flera grova brott och är skyldig över fyra miljoner kronor till ett företag han har begått brott mot. Men enligt Erik Borgström innebär skulder orsakade av brottslig verksamhet inte automatiskt avslag på en skuldsaneringsansökan.
– I sådana fall görs alltid en särskild utredning för att bedöma om ett godkännande kan uppfattas som stötande, säger han och tillägger:
– Det är skillnad på om det gäller ekonomisk brottslighet som skedde för 20 år sedan eller ett våldsbrott som inträffade mer nyligen.