I veckan presenterades alla nämnders bokslut för regionstyrelsen. När 2020 sammanfattas har en del nämnder underskott och andra överskott.
– Hela året som gick var en berg- och dalbana. I början av året visade många av nämnderna ett stort negativt resultat, men i nämnderna har alla medarbetare gjort ett fantastiskt jobb i att ställa om verksamheten. Vi når de ekonomiska målen, vilket är positivt, säger regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Region Gotland tappade 60 miljoner i skatteintäkter mot budget för 2020. Det är en miljon mindre än vad skatteintäkterna var 2019.
– Att skatteintäkterna inte ökar är väldigt ovanligt, en normal uppräkning är 3-4 procent per år, säger Eva Nypelius.
Regionen fick också generella statsbidrag på 170 miljoner kronor. Utöver det har staten också skjutit till 67 miljoner för sjukfrånvarokostnader och 71 miljoner för merkostnader inom sjukvård och socialtjänst på grund av pandemin.
Regionstyrelsen som nämnd hade det största överskottet mot budget, 25 miljoner. Inom samma nämnd finns räddningstjänsten som hade ett minus på 5 miljoner, delvis på grund svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän vilket gjort att man istället fått ta in heltidspersonal.
Tekniska gick med det största underskottet, minus 30 miljoner.
– I tekniska nämnden har det varit ett jättestort tapp bland annat på grund av uteblivna biljettintäkter i kollektivtrafiken, säger Eva Nypelius.
Hälso- och sjukvårdsnämnden gick plus 9 miljoner och socialnämnden plus 16 miljoner. Socialnämndens ordförande Rolf Öström (M) uppger i ett pressmeddelande att äldreomsorgen visar ett överskott medan individ- och familjeomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning visar underskott.
– Äldreomsorgens överskott på 40 miljoner vittnar om att vi har ett speciellt år bakom oss. På grund av pandemin har vi haft tomma platser på särskilda boenden. En plats kostar cirka 800 000 kronor årligen, säger Öström.
Socialnämnden har fått statliga ersättningar med 16 miljoner för ökade kostnader på grund av pandemin och 21 miljoner i ersättning för sjuklöner.
Inom individ- och familjeomsorgen redovisas underskott med 12 miljoner. Delar av det kan kopplas till pandemin, med ett ökat behov av försörjningsstöd. Dock har kostnaderna för placeringar av barn och unga och för hyrpersonal minskat, enligt Rolf Öström.
Bland övriga nämnder finns miljö- och byggnämnden (minus 1 miljon), barn- och utbildningsnämnden med plus 12 miljoner och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med minus 2 miljoner.