Liten utställning visar stor insats för barnhemsbarn i lettiska Tukkums

I en liten utställning på Kupan i Visby visas ett axplock av flitiga hjälparbetares insatser. Vackert arbetade lapptäcken, fint stickade koftor, mössor och sockor liksom välsydda dockkläder vittnar om flitiga fingrar som med kunskap och kärlek slöjdar till barnhemsbarnen i lettiska Tukkums.
- Det är många beundransvärda personer som ställer upp ideellt och arbetar som arbetar i det tysta utan att deras ansikten syns utåt eller att deras namn blir kända. En av dem är Maija Svensson, säger Elisabeth Smith som är frivillligledare för klädsorteringen vid Kupan på Norra Hansegatan.
I gruppen vid klädsorteringen arbetar dussintalet frivilliga som lägger ner flera tusentals ideella timmar på att sortera kläder lämpliga för försäljning, eller som passar för att skickas till vänorten Tukkums. En del passar att sändas till katastrofförrådet i Halmstad och en hel del sorteras ut som lump. Sammantaget är det cirka 200 000 ton kläder som passerar vårt sorteringsbord här på Röda korset i Visby, berättar hon.

Lappning och lagning
Intill sorteringsrummet ligger syateljén. Där lappas och lagas de kläder som kanske behöver få en knapp isydd eller ett blixtlås åtgärdat. Bara inklämnade hela och rena kläder sänds iväg till behövande. Sak samma gäller för dockor och leksaker.
Bland alla frivilliga som syr och stickar barnplagg finns också de som tar hand om inlämnade dockor. Ren tvättade och kammade, med nysydda och stickar kläder reser dockorna till Lettland. Elisabeth Smith berättar om damen som en dag lämnade in 60 par handstickade sockor och en annan som kom med en hel kasse nystickade tröjor. 1991 skickades den första hjälpsändningen till barnhem i Lettland från Röda korset. Därefter har vänortsverksamheten fortsatt.
- Allt som jag stickar och syr sänds till barnhemsbarnen och det känns som viktigt och roligt arbete, säger Maija Svensson. Hon har just lämnat en mängd nysydda lapptäcken till Kupan och hemma väntar en hel stickkorg fylld med barnkoftor på att monteras. Fotoalbum fyllda med kort visar hennes enorma produktion genom åren. Sydda små skjortor och stickade koftor och mössor med plagg räknade i flera hundratal har lämnat hennes händer. Sak samma gäller hundratals lapptäcken i egen design

Ögonfröjd
Dagarna ägnar hon åt sömnad. Sticksömmen tar hon fram på kvällarna framför teven. Maija Svenssons konstfärdigt komponerade och noggrant sydda lapptäcken är en njutning både för ögat och handen. Genomtänkt, med motiv som är som gjorda för att bli till en berättad saga, skapar hon varje lapptäcke till ett individuellt konstverk.
- Det är sällan jag syr eller stickar något till mig själv numera, men nu planerar jag att sy ett lapptäcke till min egen säng. Jag har sytt ett tidigare åt min väninna, annars har allt jag gjort sänts till barnhemmen i Tukums där jag hoppas de kommer till glädje och nytta.
Utbildad i sömnad och vävning på Desideria, då skolan låg nere vid Domkyrkan, och med yrkeserfarenhet från bland annat Gute textil, skulle Maija Svensson med ålderns rätt numera kunna ta det lugnt. Men att ha något för handen hör hennes dag till. Hon trivs med att handarbeta och skapa textilier som gärna får vara pillriga och knepiga att göra. Tillsmmans med dottern och hennes svärmor har hon startat en syjunta som träffas och gör barnplagg.
- Ibland funderar jag på barnen på barnhemmen i Tukums och hur de har det, men jag skulle nog inte vilja åka dit. Det känns för svårt. Jag är själv adoptivbarn och kom som finskt krigsbarn till Sverige, säger Maija Svensson.