Anneli Öhman har redan ledningar över sin mark i Bäl. ”Det står inga stolpar på fastigheten, men ledningarna går över min mark”.
Att öka överföringskapaciteten i öns elnät är ett projekt som berör alla gotlänningar, eftersom en del av jättesatsningen kommer att betalas via elnätsavgiften. Geab (Gotlands Elnät AB) räknar med att slutnotan kommer att landa på cirka två miljarder kronor.
Dagens 84 kV-ledningar ska bytas mot 145 kV (kilovolt). Uppgraderingen kräver tillstånd. Samråd om sträckorna Hemse–Ygne och Hemse–Näs är redan klart. Ansökan för Hemse–Ygne är inlämnad till Energimarknadsinspektionen, och den för Hemse–Näs blir klar i år.
Nu har samrådsmöten hållits för sträckan Stenkumla–Slite, först i Fole bygdegård och dagen efter i bygdegården i Stenkumla. Alla markägare som berörs har fått brev med inbjudan, men alla har varit välkomna till mötena. Intresset har varit stort.
I Fole bjöds besökarna på kaffe, och för säkerhets skull fanns ordningsvakter på plats. Geab hade fyllt bygdegården med kartor och all tänkbar information, till och med om markkablar trots att alternativet strukits.
– Markkabel blir tre till fem gånger dyrare än luftledningar, och driftstörningar blir oftare mer komplicerade att åtgärda och det tar längre tid att reparera jämfört med luftledning, berättar Nicklas Eriksson, en av många från Geab som fanns på plats för att informera.
Gotlands Elnäts vd Kalle Blomberg fanns på plats för att berätta om ”Kapacitet Gotland”, projektet som ska uppgradera öns elnät.
Det blir alltså luftledningar, och det med stolpar av en storlek som inte funnits på ön tidigare. Två alternativ finns, en högre fackverksstolpe, eller två lägre parallella stolpar. Med den högre fackverksstolpen (upp till 38 meter) kan ledningsgatan göras smalare, medan de lägre dubbla stolparna kräver bredare utrymme.
– Högre stolpar ger mer visuell påverkan tycker en del, men kanske föredras av markägarna eftersom ledningsgatorna kan göras smalare, säger Gotlands Elnäts vd Kalle Blomberg.
Geab har i fotomontage lagt in olika typer av stolpar. Överst en fackverksstolpe, och under alternativet med dubbla stolpar. Bilden är från Hajdes norr om Fole.
Val av stolpar och sträckning är något som kan komma att påverkas av synpunkterna som samlas in under samrådet.
– För oss är det viktigt att få in synpunkter. Det här är en del av den demokratiska processen, och vi har inte tänkt på allt. Under samrådet för sträckan Hemse– Näs fick vi in bra förslag som gjorde att vi ändrade på sträckningen på några platser, säger Kalle Blomberg.
Sträckan Stenkumla– Slite följer till stora delar nuvarande ledningsgator, men det finns tre alternativ att ta ställning till. Vilket man än väljer blir sträckan längre än tre mil. Senast den 22 februari vill Geab ha in synpunkter om ledningsdragningen.
Att Geab har mycket att tänka på framgick av informationen i bygdegårdarna. Ledningarna passerar genom områden med höga naturvärden, det finns kulturhistoriska miljöer med fornlämningar att ta hänsyn till, vattenskyddsområden som kräver särskilt hänsyn, och så kan Försvarsmakten ha synpunkter på val av sträckning.
Efter samrådet ska Geab välja sträcka. Sedan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram innan ansökan om koncession lämnas till Energimarknadsinspektionen, en myndighet som är överhopad med ärenden eftersom hela landet behöver öka överföringskapaciteten i elnäten.
Fole bygdegård var tapetserad med kartor, och det pekades flitigt på dem. Anneli Öhman, närmast kameran, noterade att den nya dragningen följer tidigare, vilket innebär att hon fortsatt får ledningar över sin mark.
Förutom ovan nämnda projekt planerar Geab även för en sträckning Stenkumla–Roma–Slite, och en Hemse–Roma.
Heidelberg Materials vill att nya ledningar till cementfabriken i Slite är på plats till 2030.
– I vilken ordning vi ska bygga är inte bestämt. Att få nätet stabilt är viktigast. Men vårt mål är att ledningarna till Slite är på plats till 2030, säger Kalle Blomberg.
Hela satsningen på elnätet väntas vara klar 2040.