Livligt möte om Ireviken
Stadsarkitektkontorets planförslag för Ireviken väckte som väntat starka känslor i en fullsatt Hangvar bygdegård. Men det var inte Irevikens omistliga natur- eller kulturvärden som stod i centrum.Diskussionen handlade i stället om anslutningen till vatten- och avloppsnätet.
Fullsatt. Intresset för planprogrammet för Ireviken var stort.
Foto: Rolf Jönsson
- Det här är ett förstadium till en detaljplan, som inte är juridiskt bindande. Ändå är det här ett viktigt dokument då det kommer att ligga till grund för eventuell detaljplanering. Det gäller att lyssnar av alla synpunkter först, säger byggnadsnämndens ordförande Lars Thomsson.
Fritidsområde
I dag är Ireviken främst ett fritidshusområde, med ett litet inslag av permanenta bostäder. Men precis som på många andra platser på Gotland har ett antal markägare anmält sitt intresse av att stycka av sina tomter.
Totalt handlar planförslaget om 75-80 nya tomter. Vissa tillkommer genom förtätning av befintlig bebyggelse medan resterande planeras att förläggas främst på den östra sidan om Ire å.
Den genomsnittliga tomtstorleken för planområdet är ungefär 2 000 kvadratmeter.
- Tomtstorleken är ett av de absolut viktigaste instrumenten i planläggningen för hur ett område ska se ut. Vi vill inte ha en stadskaraktär här utan vi vill behålla den befintliga skogskänslan, säger Lars Thomsson.
VA-frågan i centrum
Efter genomgångar av Lars Thomsson och landskapsarkitekten Niclas Fredriksson var det dags för allmänheten att säga sitt. Då kom det mesta att handla om en sak - anslutningen till VA-nätet. Med hänsyn till skyddet av Ire å kräver nämligen den framtida bebyggelsen anslutning till det kommunala VA-nätet. I dagsläget saknas en sådan.
Kommunen är beredd att bekosta VA-dragningen till en pumpstation vid Ire gård, men inte längre. Därifrån får sedan fastighetsägarna själva lösa den interna utbyggnaden. Slutkostnaden för varje fastighetsägare kan troligen hamna runt 125 000 kronor.
Förslaget väckte stor debatt i församlingen. "Struntar kommunen i oss?" undrade någon.
Någon tvångsanslutning handlar det enligt byggnadsnämndens ordförande inte om. Men det är bra om fastighetsägarna kan lösa det tillsammans.
- Det är väldigt bra om alla kan ansluta. Annars bidrar man inte till att få ordning på ekonomin, säger Lars Thomsson.
Men det var inte bara negativa synpunkter som luftades. Christer Appelqvist var positiv till planerna och har gott hopp om att alla så småningom ska komma överens.
- Jag tror att det här är jättebra för alla. Vi vill ju egentligen samma sak allihop, så vi ska säkert kunna komma överens, säger Christer Appelqvist.
Fram till den första april kan alla intresserade lämna sina synpunkter på planförslaget till stadsarkitektkontoret.
Så jobbar vi med nyheter