Lizzy var högeffektiv i hasseldungen

Det är Smakrike krog i Ljugarn som satsar på tryffel. Såväl i matlagning som i själva jakten på den jordbundna delikatessen. Gästerna under tryffelhelgen får nämligen delta från råvara till färdig rätt. Först får de en genomgång av vad tryffeln är, sen deltar de i jakten och äter avslutningsvis en flerrättersmiddag med dagens tryffelfynd som given huvudingrediens.
Tryffeldagen inleds med en genomgång av vad tryffel är och hur sökhunden arbetar.
Den exklusiva tryffelsvampen har funnits på Gotland länge men inte använts och den första kända i nutid påträffades 1977 i Fardhem, därefter tog letandet fart och sedan 1998 finns det odlingar. Orsaken till att tryffelsvampen trivs på Gotland är den kalkrika jordmånen. Den växer gärna i anslutning till hassel och ek (samt även bok som ju inte är så vanlig här).
Ännu är den inte vanligt förekommande i svenska kök.
? Chokladtryffel vet man vad det är (har inget med svamptryffel att göra mer än till formen) men tryffel har vi ingen tradition att använda i köket, man vet inte hur den ska smaka. Rickard Hasselblad på Smakrike har därmed en mission att fylla när han tillagar sina tryffelmenyer.

Tryffelhunden
En viktig deltagare är tryffelhunden Lizzy. Hon är av den italienska rasen lagotto romagnolo som sen 200 år avlas för tryffelsökning. Ingen hund föds dock med kunnandet utan måste tränas, berättar hundföraren Camilla Bäckman som tillsammans med Ragnar Olofsson sköter tryffelhunden.
? Man lär den att tryffel är gott så vi måste hejda henne vid fynd, annars äter hon upp tryffeln, berättar Camilla.
Tryffelsvin förknippas ju med tryffelletande på kontinenten.
? Varför hund och inte svin som är mycket ballare? Hundar har tagit över, svinen är svårskötta och bångstyriga och de blir stora, motiverar Ragnar Olofsson.
Den tryffel som skall letas upp är vild. Tryffel finns numera också planterad på Gotland men ännu har ingen plantering givit resultat. Och det är inte så konstigt, det tar 5-10 år och nu har det gått fem sedan premiärplanteringen skedde här.
Så är det dags för de tio deltagarna att bege sig ut till det hemliga tryffelstället på östra Gotland. Hemligt därför att tryffeln dels är värdefull (försäljningspriset ligger på 500 kr/hekto) dels tillhör markägaren. Den omfattas nämligen inte av allemansrätten eftersom den växer under jord.
Först väntar biltransport och sedan en längre marsch till den aktuella hasselskogen.
? Har ni tryffelgaranti, undrar deltagarna.
? Man vet aldrig, svarar arrangörerna.
Men ingen kommer att bli besviken.

Tryffelfynd
En av deltagarna är Sven Hugo Sandberg, Linköping.
? Jag har läst flera artiklar om tryffel, det lät spännande och exotiskt. Jag har en bondgård i Östergötland som ligger i ett område som kallas eklandskapet och har funderat på att försöka med egen odling.
Sven Hugo Sandberg har dessutom en annan hobby med klar Gotlandsanknytning - gutefår.
När alla kommit på plats släpps Lizzy. Och hon får korn på tryffel direkt. Den första ligger ytligt och är av normalstorlek, som en liten potatis. (Den största kända gotländska tryffeln hittades för några veckor sedan, den vägde 250 gram). Marken är mycket bra för tryffel men 95 procent av fynden är bagnolitryffel som är fel i sammanhanget eftersom den har en bittrare smak än den önskade bourgognetryffeln (Tuber Uncinatum).
Men Lizzy har kommit i gång på allvar och nosar och gräver fram av båda sorterna. Snabbt måst Camilla ta hand om fynden, annars slukar hunden tryfflarna. Motmedlet heter byteshandel. Som belöning för sina fynd får hon hundgodis. Deltagarna får känna och lukta på uppskuren tryffel. Den ser inte ut som en delikatess, mörk och knottrig som den är, men inuti är den ljus och ser aptitligare ut.
Efter en timmes sökande har man fått ihop en rejäl påse tryffel. Det räcker gott och väl till kvällens matlagning med tryffeln i centrum. Värdet ligger runt tusenlappen.