Det är extrapersonalen bland lasarettets läkare, hyrläkarna, som pekats ut som en tung utgiftspost år efter år.
- De kostar 2,5 gånger så mycket som en vanlig anställd läkare. En vanlig läkartjänst kostar oss cirka en miljon kronor om året, så det är ganska enkelt att räkna ut vad vi sparar in på det här. Det är pengar som vi skulle kunna använda till mycket annat, säger Ann-Christin Kullberg, hälso- och sjukvårdsdirektör.
Verksamhetens budget har varit ett svart hål under flera år. Om det skulle gå att driva vården med de pengar som politikerna avsatt i budgeten vore det ett stort framsteg för regionens pressade ekonomi.
- Det finns en kraft i organisationen, många idéer bland både anställda och hos ledningen. Om de två krafterna kan mötas och dra åt samma håll så kan vi komma framåt. Jag är försiktigt hoppfull, säger Stefaan De Maecker.
Färre hyrläkare
Nu ser det ut att ljusna kring läkarbemanningen på lasarettet.
- Jag ser tydliga tecken på att vi kan vara hoppfulla. Det ser betydligt bättre ut i sommar än vad det gjort tidigare år, säger Ann-Christin Kullberg.
Enligt regionens prognoser skulle vårdens ekonomi kunna nå ett nollresultat. Förutsättningen är att ett åtgärdspaket med besparingar på 24 miljoner genomförs. En del av det är en nollvision för vikarier, genomförs den innebär det en besparning på fyra till fem miljoner, under årets första fyra månader har nämnden sparat in cirka en miljon kronor på vikarier.
- Vi kommer att behöva två hyrläkare i höst, jämfört med fem och en halv, som det varit tidigare, säger Ann-Christin Kullberg.
Avtal omförhandlas
Ekonomirapporten talar om stigande kostnader för hjälpmedel, men minskade kostnader för läkemedel. Den pekar också ut utomlänsvården, den vård som ges patienter som måste skickas till fastlandet, som en stor kostnadspost. Just nu omförhandlas avtalen och under maj och juni ska vårdpolitikerna träffa representanter för de sjukhus som har lämnat anbud på att sköta den vården. Det nya avtalet beräknas vara klart under hösten.