Logiskt att folkmängden minskar
Gotlands folkmängd minskar för tredje året i rad. Forskning visar att det är helt logiskt.
Sällan eller aldrig har någon varit upphov till så många power-point presentationer som den amerikanske forskaren Richard Florida. Hans uppseendeväckande kopplingar mellan kreativitet och tillväxt går sedan ett par år tillbaka som en våg över jordklotet.
Floridas forskning visar att en stor och välutbildad kreativ elit, bestående av bland annat arkitekter, designers och ingenjörer sätter större och större avtryck i samhället.
Gruppen har växt i betydelse i takt med att kunskap och innovationer blivit en starkare motor för tillväxt än naturresurser och billig arbetskraft.
Den kreativa klassen - grovt räknat de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning - består i dag av upp till 40 procent av befolkningen. På Gotland är dock andelen avsevärt mycket mindre (mer om det kommer längre ner i texten).
Likt jakten efter oljefyndigheter pågår nu kapplöpningen om att locka till sig och behålla den kreativa klassen. Till skillnad från de flesta naturresurser så är den kreativa klassen både rörlig och förnyelsebar.
Men kreativa människor är inte villiga att bosätta sig var som helst. Floridas forskning visar att livsstilsaspekter är viktigare än anställning vid val av bostadsort. Kreativa människor vill bo på platser där de erbjuds ett mångfald av kulturella aktiviteter. Dessutom vill de ha ett människoklimat som präglas av öppenhet och tolerans.
Hans tes är att om man skapar attraktiva städer och miljöer som kreativa människor vill flytta till, så kommer företagen att flytta efter.
I konkurrensen om arbetskraften har därför fokus flyttats från vad företagen erbjuder till vad städer och regioner kan erbjuda.
I rankingen över USA:s mest kreativa städer hamnar musikstaden Austin, Texas, i topp. Därefter placerar sig San Fransisco och Seattle.
Sommaren 2007 presenterade Richard Florida tillsammans med forskarteam vid Göteborgs universitet samma rangordning av svenska kommuner och län. Södertälje blev Sveriges mest kreativa kommun och Stockholms län placerade sig överst i länsrankingen.
I mätningen tas det hänsyn till en rad faktorer, bland annat antal patent, andel utlandsfödda och utbildningsnivå på orten.
För Gotlands del är dock resultatet föga smickrande.
När det gäller län placerar sig bara Kalmar bakom Gotland. 26 procent av gotlänningarna tillhör den kreativa klassen mot riksgenomsnittet på 34, 9 procent.
I kommunrankingen är Gotland bara Sveriges 73:e mest kreativa kommun.
Den svenska undersökningen visar även att 30 procent av hela den kreativa klassen finns i Stockholms län och nästan 60 procent är koncentrerad till de tre storstadsregionerna.
När internet slog igenom i början 90-talet trodde många att folk skulle sitta hemma i stugorna och arbeta på distans. Städer skulle bli överflödiga. Men utvecklingen sedan dess har varit precis tvärt om.
I dag är storstäderna de självklara smältdeglarna för mänskilg innovation och kreativitet. Frågan är om glesbygden klarar av att konkurrera?
Teorin om den kreativa klassen.
Richard Florida är professor i public policy vid George Mason University, Washington, USA.
Källor:
Florida, R. (2006) Den kreativa klassens framväxt. Daidalos
Florida, R. (2006) The flight of the creative class. Harpercollins Publishers.
Tinagli, I., Florida, R., Ström, P., Wahlqvist, E. (2007) Sweden in the Creative Age. Göteborg University.
Richard Florida är professor i public policy vid George Mason University, Washington, USA.
Källor:
Florida, R. (2006) Den kreativa klassens framväxt. Daidalos
Florida, R. (2006) The flight of the creative class. Harpercollins Publishers.
Tinagli, I., Florida, R., Ström, P., Wahlqvist, E. (2007) Sweden in the Creative Age. Göteborg University.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!