Lönsamheten allt sämre för lantbruksföretagen
Lantbruksföretagen får det allt tuffare. Kostnaderna stiger medan intäkterna sjunker, eller i bästa fall ligger på samma nivå som tidigare. Men bland annat tack vare att kronan var svag och foderpriserna sjönk så klarade sig mjölk- och grisbönderna hyfsat under förra året.
Produktion ses över
Det är lantbrukares bokföring som ligger till grund för lönsamhetskalkylen, förklarade Stefan Nypelius. Och för 2005 har man tittat lite extra på de gårdar som har robotmjölkning, samt på växtodlingsgårdarnas lönsamhet - eller snarare brist på lönsamhet.
- Där finns en otrolig lönsamhetspress. Ska du kunna leva på enbart växtodling så krävs det en gård med minst 500 hektar åkermark. Och på Gotland finns det bara en handfull sådana gårdar, berättade Stefan Nypelius.
Den förändrade jordbrukspolitiken, som gäller sedan den 1 januari förra året, har gjort det nödvändigt för de flesta lantbrukare att se över sin produktion och fundera över vad man vill satsa på. Många av de gamla EU-stöden har slagits ihop till ett gårdsstöd som innebär att du får pengarna oavsett om du producerar livsmedel eller inte.
Ökande åkerareal
För att hjälpa lantbrukarna att klara den hårdande konkurrensen genom att bland annat hitta långsiktiga strategier startade LRF Konsult den 1 mars ett rådgivningsteam på ön.
- Enligt undersökningar som LRF, Lantbrukarnas riksförbund, har gjort är det nämligen det som lantbrukarna önskar mest, mer strategisk rådgivning, berättar Carl-Johan Jürss, ny resultatenhetschef vid LRF Konsult på Gotland.
I teamet ingår Anna Törnfelt, Björn Åkerblom och Stefan Nypelius.
- Under de 15 åren mellan 1989 och 2004 minskade den svenska åkerarealen med ungefär 200 000 hektar. Gotland är det enda län där arealen ökade, med 2 000-3 000 hektar. Mark som legat för fäfot eller varit tagen ur produktion har börjat användas igen. Spannmålsodlingen minskade i hela landet utom på Gotland och i Skåne. Röjningen av betesmark är också större på Gotland än i riket i stort.
Prishöjning kom aldrig
Men fler förändringar är på gång. Nästa år frikopplas mjölkbidragen, man får alltså inte längre något särskilt bidrag för mjölkproduktion. Det gör att många slutar med mjölkproduktion i år och nästa år. I år räknar Svensk Mjölk med att nästan 19 procent av mjölkproducenterna försvinner och nästa år ytterligare 14 procent.
- På Gotland blir det inte lika hög procent som slutar, säger Anna Törnfelt. Det minskade antalet kor kompenseras än så länge av att avkastningen ökar och att mjölkbidraget ännu finns kvar. I fjol var avkastningen en procent och prognosen för i år är en och en halv. För en medelstor mjölkgård fanns förra året inget utrymme att ta ut marknadsmässiga löner eller att investera.
Lika dålig är lönsamheten för grisköttsproducenter. Den prishöjning som väntades kom aldrig.
- Avräkningspriset sjönk förra året med ungefär två procent. Att det inte blev platt fall beror på att foderpriserna föll med 6,7 procent, förklarade Björn Åkerblom, som menar att gotländska grisbönder är duktigare än kollegorna på fastlandet, även om investeringsviljan inte är lika stor här.
Han berättade att man startat ett särskilt projekt för att få fler att leverera till slakteriet i Visby, bland annat genom ökad rådgivning.
Osynliga vinster
Och så var det det där med robotgårdarna som visat sig ha en något lägre lönsamhet än traditionella mjölkgårdar med rörmjölkning.
- De vinster man gör syns inte i resultaträkningen, förklarade Per-Rune Lindby. Vår mjölkrobot går dygnet runt, korna sköter själva mjölkningen och det har gett stora sociala vinster för min bror och mig. Vi är inte lika bundna av mjölkningstider och kornas juverhälsa har förbättrats. Hälsoläget har blivit bättre för både djur och människor.
Så jobbar vi med nyheter