Gotland har många sagor och sägner. I boken Spökplatser på Gotland av Ulf Palmenfelt kan man hitta både hårresande och lustiga berättelser.
Olydig trollunge
Vid Skote i Lojsta, till exempel, ska man ha haft en trollunge som ställde till med otyg. Han åt allt som kom i hans väg, han sket i vedlåren och pissade i mjölbingen.
Familjen vid Skote hade hört att enda sättet att bli av med en trollunge var att få den att avslöja sin ålder.
För att bli kvitt ungen stoppade familjen en katt i en gryta och kokade den på spisen. Då kom trollungen fram och sade: "Nog är jag så gammal att jag sett Skoteskogen tre gånger nerhuggen och åter uppvuxen, men aldrig förr har jag sett en korv med näsa och öron."
Trollungen försvann, men det sägs fortfarande vara stormigt vid Skote.
Bråk om samma flicka
På Gammelgarns kyrkogård sägs det också vara livat. I mitten på 1800-talet då Patrik Sturzenbecker var kyrkoherde stördes friden varje natt av två gastar. Två bröder låg begravda där, som under sin livstid bråkat om samma flicka. Flickan hade dock dragit till fastlandet och gift sig med en bohuslänning, något som bröderna anklagade varandra för. En natt gick klockaren förbi kyrkogården där de döda bröderna som vanligt slogs. Klockaren hörde den ena ropa på en käpp.
Till nästa natt hade klockaren skurit till en hel hög med hasselkäppar och lämnat lika många på de båda brödernas gravar. Men käpparna räckte inte kvällen igenom.
Till natten därpå lämnade han några järnrör på gravarna istället. När kyrkoherde Sturzenbecker morgonen därpå anlände till kyrkogården möttes han av en udda syn.
På gravarna låg människoben i en salig röra, tillsammans med vridna järnrör. Klockaren fick i uppgift att gräva ner ungefär lika många ben i vardera grav. Och nu är det istället ett himla liv när bröderna springer runt och byter ben med varandra.