Lycka Àr en stallfödsel
Catharina Cronberg lever för sitt arbete.Efter 36 Är som veterinÀr kan hon intyga att jobbet Àr fyllt av vardagsdramatik.Och hon blir fortfarande överlycklig nÀr en födsel i stallet gÄr vÀgen.
gamla bekanta. Catharina Cronberg vÀrdesÀtter mötet med lantbrukarna och att se deras barn vÀxa upp och sedan ta över gÄrden. Kristian Gustafsson, Skradarve i Grötlingbo, har hon följt sedan han var liten.
Foto: Krister Nordin
SjÀlv vÀxte hon upp i Visby, men trivdes bÀst pÄ landsbygden bland sina Àldre slÀktingar.
-NÀr jag kom ut i ladugÄrden tog jag ett djupt andetag och tyckte att det luktade underbart. De andra tyckte mest att jag var konstig, minns hon.
Intresset för djur har funnits med sedan hon var barn, och som tonÄring började hon pÄ eget bevÄg att praktisera hos veterinÀren Karl-Erik Everz, som kom att bli hennes lÀromÀstare.
-Han var otroligt duktig pÄ alla sorters djur, av honom fick man alltid ett klokt svar. Han var min idol, en sÄdan veterinÀr ville jag bli.
Tog hand om blommorna
Efter utbildning vid veterinÀrhögskolan, som dÄ lÄg i Stockholm men senare flyttades till Uppsala, arbetade hon som vikarie under flera Är och fick se olika delar av Sverige.
-Jag bodde ofta hemma hos den jag vikarierade för och tog hand om katten och blommorna.
1980 flyttade hon tillbaka till Gotland, och under nÄgra Är pÄ 1990-talet arbetade hon som distriktsveterinÀr pÄ Sudret, men nÀr Jordbruksverket organiserade om veterinÀrerna i landet valde Catharina Cronberg att starta eget företag.
-Jag var van att arbeta hemifrÄn och att ha mina barn nÀra och ville inte in pÄ nÄgon veterinÀrstation, sÀger hon.
Kundkretsen bestÄr av ett 70-tal lantbrukare, de flesta kobönder.
MÄnga av pÄringningarna gÀller juverinflammation pÄ kor.
Ăven om hon sĂ€llan arbetar med sĂ€llkapsdjur hĂ€nder det att hon fĂ„r iuppdrag att avliva skadade och gamla hundar och katter.
Banden mellan mÀnniskor och sÀllskapsdjur Àr naturligtvis ofta mycket starkare Àn mellan lantbrukare och deras djurbesÀttningar, och avskedet kan bli uppslitande.
-NÀr man skaffar ett husdjur mÄste man inse att dagen kommer nÀr man mÄste ta ett svÄrt beslut. NÀr djuret börjar bli gammalt tycker jag att man ska börja förbereda sig mentalt, rÄder hon.
En helg i mÄnaden har Catharina Cronberg jouren pÄ södra halvan av ön-och hon trivs utmÀrkt att arbeta med de akuta fallen.
-Att fÄ ut en levande kalv eller fölunge, det Àr det roligaste. Ibland Àr jag gladare Àn Àgaren eftersom jag vet hur nÀra det var att det inte skulle gÄ, berÀttar Catharina Cronberg.
Minns med fasa
Men alla ögonblick Àr inte lika lyckliga.
Ibland fÄr veterinÀrer ta hand om djur som farit illa efter att lantbrukaren drabbats av skilsmÀssa, alkoholism eller andra allvarligare sjukdomar.
Hon minns med fasa den gÄng miljö- och hÀlsoskyddskontoret kallade henne till en gotlÀndsk gÄrd dÀr Àgaren tappat kontrollen över sin besÀttning.
-Djur stod i skiten, andra lÄg döda. DÄ storgrÀt jag.
Jobbet Àr inte riskfritt.
För ett par Är sedan sparkades hon iansiktet av en ko som blödde kraftigt frÄn juvret. Catharina Cronberg blev liggande pÄ marken en stund men kunde senare arbeta vidare-sittande i en trÀdgÄrdsstol.
Nyligen blev hon vittne till hur en sjuk ko attackerade sin Àgare genom att först springa över honom och sedan kasta upp mannen i luften.
Snart fyller hon 63 Är, men har inga planer pÄ att sluta.
-Men jag tÀnker trappa ner pÄ jouren. PÄ vintrarna mÄste man ibland skotta fram bilen och jobba med djur i snö och kyla. Jag Àr lite orolig att jag inte ska orka, sÀger hon.
Arbetade i VÀsterbotten, GÀstrikland och Dalsland före flytten till Gotland 1980.
Bor pÄ en liten gÄrd i Levide.
Föder upp russ och halvblod.
Har tvÄ döttrar, Linda, 33 Är, och Marie, 26 Är.
Bor pÄ en liten gÄrd i Levide.
Föder upp russ och halvblod.
Har tvÄ döttrar, Linda, 33 Är, och Marie, 26 Är.
SĂ„ jobbar vi med nyheter