Durumvete har odlats på Gotland i drygt 20 år, först i liten skala men sedan 2012 i allt större omfattning. I år har 60 odlare skördat cirka 1 200 hektar, och nu kan Mikael Jakobsson, driftchef vid Lantmännen i Klintehamn summera resultatet:
– Vi har fått in 2 961 ton durumvete, samt en del som nedklassats till fodervete. En del finns kvar ute hos odlarna, så vi kommer kanske upp till drygt 3 000 ton.
Det gotländska durumvetet köps upp av Lantmännen, som via sitt dotterbolag Kungsörnen använder mjölet bland annat till pasta.
– Efterfrågan är bra, och kvaliteten på det gotländska durumvetet blir bättre för varje år. Vi vill satsa och i ett första steg öka odlingen till 6 000- 8 000 ton, säger Per Gerhardsson som är inköpschef vid Lantmännen.
Durumvetet är en premiumgröda som Lantmännen betalar extra för. Ersättningen har hittills kopplats till den för vårvete, som dock kan variera kraftigt i pris. Nu tänker Lantmännen höja ersättningen och koppla den till höstvetet, vilket ger ett stabilare pris och förbättrar odlingsekonomin för lantbrukaren.
Försöksodlingar med höstsådd visar på bra resultat. Skörden kan i bästa fall öka med 30 procent.
– Vi hade 116 hektar med durumvete i år. Av dem var sju hektar höstsådd. Vårsådden gav 4,2 ton per hektar, höstsådden 4,7 ton, berättar John Glifberg som tillsammans med Torbjörn Kotz driver LB Spannmål som är öns största odlare av durumvete.
John Glifberg påpekar att höstsådd innebär ytterligare en risk. Durumvetet måste klara vintern. Det är en känslig gröda. För att klara det falltal (som visar stärkelsens klistrighet) och den proteinhalt som krävs för att klassas som durumvete behövs extra gödsel och insatser mot svamptryck. För låg kvalitet betalas som fodervete.
– Det räcker med ett åskregn i skördetid för att förstöra kvaliteten, och att få skörden betald som fodervete innebär ren förlust, säger John Glifberg.
Vårsådd dominerar. Hushållningssällskapets försöksstation vid Hallfreda i Follingbo håller dock på med försöksodlingar av nya sorter som ska tåla vintern bättre.
Det finns ett behov av att utbyta erfarenheter, och med ett 60-tal odlare på ön tycker John Glifberg att det är dags att starta en förening.
Lantmännen har i år fått in 73 658 ton spannmål, summerar Mikael Jakobsson.
– Det är ett bra år, normalskörd. Bättre än 2019 och mycket bättre än 2018 som var ett missväxtår.