Under 2020 ägde 459 förlossningar rum på Gotland och Visby lasarett. Medelåldern bland de som födde sitt första barn var 28,6 år, vilket är något lägre än rikssnittet. Medelåldern har ökat år för år, går man tillbaka till 1975 var den på Gotland drygt 21 år.
Det blir alltmer ovanligt att kvinnan drabbas av allvarliga bristningar vid förlossning. Under 2020 på Gotland var det totalt åtta förlossningar som gav tredje eller fjärde gradens bristningar, vilket utgör 2 procent av de totala antalet förlossningar under året.
– Det är roligt att det märks i statistiken att vi har jobbat mycket med att förebygga förlossningsskador. Det är ett arbete som har pågått under flera år, där vi bland annat säkrat utbildning för barnmorskor och läkare. Även i år har vi en stor utbildningsinsats, berättar Åsa Hedqvist, verksamhetschef för obstetrik och gynekologi på Visby lasarett.
Just förlossningsskador har uppmärksammats mer de senaste åren, bland annat på sociala medier under hashtag "allt ser bra ut". Offentliga debatten i kombination med ökad kunskap kan ha påverkat att färre kvinnor drabbas.
– Vi har fått statliga pengar till kvinnohälsa där vi valt att just lyfta förlossningskador och hur vi förebygger, behandlar och följer upp, säger Åsa Hedqvist.
Även andelen kejsarsnitt minskar, och har gjort på Gotland de senaste fem åren. 81 kejsarsnitt gjordes förra året, då är både de akuta och de planerade inräknat.
– Det finns inget självändamål med att ligga lägst i Sverige när det gäller kejsarsnitt, utan det viktiga är att de snitt vi gör ska göras med rätt indikation. Det är en stor operation som man såklart vill undvika om det inte finns anledning att göra den.
Statistiken för 2020 visar att andelen förlossningar som sätts igång på konstgjord väg har fortsatt att öka i landet. På Gotland sätts nästan var tredje förlossning igång, men det finns en naturlig förklaring, berättar Åsa Hedqvist.
– I början av 2020 kom nya nationella riktlinjer avseende igångsättning. Numer rekommenderas att alla med en normal graviditet sätts igång redan efter 41 fullgångna veckor, istället för 42 som det tidigare var. Vill kvinnan invänta spontan start så erbjuds hon ett ultraljud, och ser allt bra ut kan hon välja att vänta några dagar till.
I landet har det rapporterats flitigt om barnmorskeupproret, en protest mot ohållbara arbetsförhållanden för bland annat barnmorskor, men även om den stora oro som finns över långa avstånd till förlossningsavdelningar eller att det ska bli fullt på det sjukhus man bor närmast. Födande kvinnor på Gotland behöver inte oroa sig för att inte få komma in på sjukhuset när det är dags.
– Den stressen slipper man här. I och med att vi är en liten enhet har vi möjlighet att vara hos de födande kvinnorna på ett helt annat sätt.
Hur länge kvinnan är kvar på BB efter förlossningen har förändrats över tid. Jämför man med för 25 år sedan har vårdtiderna halverats, enligt Socialstyrelsen. På Gotland får kvinnan ligga kvar nära ett dygn längre än rikssnittet, i snitt drygt två dygn efter en vaginal förlossning och vid kejsarsnitt är vårdtiden ännu lite längre.
– Vi är inte så stressade att skicka hem dem, och vi ligger gärna kvar på de här siffrorna. Självklart inträffar det ibland toppar här också när det är ont om plats, men generellt kan paret få stanna kvar och få den hjälp och det stöd som de önskar, säger Åsa Hedqvist.