Lyckad strategi mot snatterier

Sverige är det land i Norden där det snattas allra mest. Men ett litet trendbrott går att skönja – för första gången på hela 2000-talet minskade värdet av det snattade förra året. Och på Gotland var butikssnatterier den brottskategori som minskade mest.

<7GT_Bildrubrik>Klara sig bra</7GT_Bildrubrik>. Klara Ahlsten är säljare i klädbutiken Vila på Öster, där man klarar sig bra från snatterier. Polisens ökade närvaro på Öster ser hon som en anledning.

<7GT_Bildrubrik>Klara sig bra</7GT_Bildrubrik>. Klara Ahlsten är säljare i klädbutiken Vila på Öster, där man klarar sig bra från snatterier. Polisens ökade närvaro på Öster ser hon som en anledning.

Foto: Petra Jonsson

Gotland2011-01-10 04:00

Nättidningen Security User rapporterade i slutet av 2010, att Sverige är sämst i Norden när det gäller snatterier - det senaste året har svenskarna snattat varor, som elektronik, kosmetika, livsmedel och alkohol för 4,9 miljarder kronor.


Svagt positiv trend
Men rapporten visar också en svagt positiv trend; snatterierna i landet minskar, för första gången på 2000-talet.

Utslaget på ett snitt per invånare i landet snattades det för 750 kronor per person 2009 - men för bara 718 kronor per person 2010.

Och Gotland tycks hänga med i den positiva utvecklingen.

Stöldbrotten hör till den kategori brott som minskat mest under 2010, konstaterar polisen på Gotland i sin verksamhetsrapport för 2011. Inom kategorin stöld, rån och häleri anmäldes på Gotland 2 644 brott 2010, en minskning med 157 jämfört med året innan.


Alla åldrar
Klara Ahlsten, säljare på klädbutiken Vila på Öster i Visby, ser polisens ökade närvaro på Öster som en anledning till att snatteriproblemet är litet.

- Ja, det tror jag spelar in. Poliserna kommer upp hit emellanåt och hälsar på, och när de syns så tror jag många drar sig för att försöka ta något i butikerna här, resonerar Klara Ahlsten.

- Det händer förstås ibland att vi hittar larmbrickor som man slitit loss från något plagg, men det är inte särskilt ofta.

Klara Ahlsten märker en marginell ökning av snattandet under sommaren samt övriga skollov, något som även andra handlare ser tendenser till. De flesta tycks dock överens om att skolungdomar inte är de enda som snattar.

- Nej, det finns alla varianter av snattare, både unga och gamla, och olika syften med att snatta. En del tar godis för att de är sugna på det för stunden, andra tar värdefulla saker som går att omsätta i pengar, resonerar Christer Gottberg, som driver Ica Visborg.

Han räknar med att hans butik har ett svinn på cirka en procent av omsättningen, drygt en halv miljon kronor i värde, per år.

- Men svinnet beror inte enbart på att kunder tar saker. Det är allt ifrån leverantörer och personal till kunder och i viss mån att varor går sönder på ett eller annat sätt, säger Christer Gottberg.


Skapa kontakt
Polisens strategi är att synas ute bland gotlänningarna för att skapa kontakt och förhindra brott, men kriminalinspektör Roger Björkander är dock försiktig med att dra några konkreta slutsatser.

- Snatteribrott är ungefär som narkotikabrott eller trafikbrott - när man gör extra kontroller upptäcker man fler brott, när man inte gör extra kontroller får man också färre anmälningar, resonerar han.

58 000 butiksstölder/-snatterier polisanmäldes 2008 i hela Sverige.

68 900 butiksstölder/-snatterier polisanmäldes 2009 - i pengar räknat innebär det att det i Sverige snattades för 750 kronor per person.

För första gången på 2000-talet minskade snatterierna det gångna året. 2010 snattades det för i snitt 718 kronor per person i Sverige.

Om värdet på det stulna är under 1 000 kronor är brottet snatteri - om värdet är högre än 1 000 kronor betecknas tilltaget som stöld.

De mest åtråvärda produkterna att snatta är accessoarer, rakningsprodukter, kött- och ostprodukter, barnkläder, parfymer, kosmetika, frilufts- och modekläder, samt elektronik som mp3-spelare, dataspel och dvd:er.

Källor: Brottsförebyggande rådet, securityuser.com.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om