Lyfter inte, trots två bra skådespelare

av länsteaterns pjäs "Varifrån är vinden", i regi av Leif Sundberg, var en seg tillställning. Behållningen var de skickliga skådespelarna Lena Bogegård och Lennart Bäck. Deras förmåga att gestalta varsin personlighet med bottnar både i nutid och dåtid var det som höll mig vaken med en viss nyfikenhet till det befriande slutet.
Befriande både för dramats Hilde Unghanse och Sigleif Tunnbindare, och för publiken, där vissa av de som stannat kvar applåderade entusiastiskt medan andra pustade ut.
Pjäsens författare, och den tredje skådespelaren på den avskalade scenen, Ingegerd Monthan, inleder berättelsen som Den gamla. Men den långa monolog som ska ge inramningen till den 28 september 1361, dagen då allt utspelas, borde kunnat göras annorlunda. Åtminstone kortare. Att Den gamla dessutom sväljer de sista stavelserna i orden minskar behållningen ytterligare.
Det är först när huvudpersonerna gör entré som det börjar bli intressant. Båda har förlorat sina barn. Sigleifs son stupade i striden med landsbygdens befolkning mot Waldemar Atterdag utanför ringmuren. Hildes dotter brändes på bål för att genom sin kärleksaffär med den danske kungen förrått öns befolkning.

Det är två antagonister som möts. Men tillsammans kommer de att brottas med de egna samvetskvalen och tillkortakommanden. De vänder både självhatet och antipatin för varandra mot samhörighet och försoning. Befrielsen illustreras av grottan i berget, dit Sigleif tar med Hilde efter att ha hindrat henne från att dränka sig vid stranden där Den gamla bor. Där försonas de med inre demoner och med varandra.
Men det bränner aldrig riktigt till. De känslor som huvudpersonerna ger uttryck för berör, men lyfter inte. De är för många ord i en ganska jämn ström där dramatiken inte byggs upp. Därför berör det på sätt och vis tidlösa temat med flera filosofiska vinklingar inte på djupet. Ibland känns det nästan kvasifilosofiskt, som till exempel titeln. Den är bara vacker.
Minus till att det ibland är svårt att höra för en person med hörapparat på främsta raden. Bra då att hela pjäsen återges i programmet.