2013 beslutade Region Gotland att införa kompensation för privata vårdcentraler. Ersättningen som skulle utgå motsvarande det underskott regionens egna vårdcentraler kompenserades för. Utbetalningar gjordes 2016 och 2017 för åren 2013– 2014.
En dom i förvaltningsrätten i Härnösand 2017 gjorde frågan aktuell igen. Domstolen slog fast att ”lagstöd saknas för efterhandskompensation till privat drivna vårdcentraler utifrån uppkomna underskott i egenregins verksamhet”. I februari 2018 beslutade dåvarande politiska majoritet (S, V och MP) att slopa efterhandskompensationen, ett beslut som kritiserades hårt av oppositionen. Inger Harlevi (M) tyckte att regionen svek de privata vårdcentralerna.
Efter valet 2018 bytte Region Gotland politiskt styre. Bland det första besluten var att utreda ett återinförande av kompensationen. I juni 2019 beslutade regionfullmäktige att återigen kompensera de privata vårdcentralerna.
Beslutet innebar att kompensation betalades ut för åren 2017– 2020. Gotland har två privata vårdcentraler, Vårdcentralen Visborg och Söderports vårdcentral. Av dem är det bara Söderports vårdcentral som kompenserats. I samband med att Vårdcentralen Visborg fick ett listningstak togs rätten till kompensation bort.
För åren 2017– 2022 har drygt 5,2 miljoner kronor betalats ut till Söderports vårdcentral, som drivs av Prima Vård AB.
När frågan om kompensationen togs upp i hälso- och sjukvårdsnämnden i april reserverade sig Centerpartiets ledamöter, och Kristdemokraterna och Liberalerna ställde sig bakom en protokollsanteckning, där det bland annat står: ”För att säkra lika förutsättningar för alla patienter, oavsett vilken vårdcentral de har valt, behövs efterhandskompensationen fortfarande. Det är mer rättvist.”
För att socialdemokraterna skulle få majoritet i hälso- och sjukvårdsnämnden behövde Moderaterna ändra uppfattning om kompensationen. Och det gjorde de tre moderata ledamöterna.
– Vi hade ett resonemang om det ekonomiska läget inför beslutet. Vi är i ett läge där vi behöver vända på alla stenar för att få ordning på ekonomin, säger Mikael Blad (M) som är vice ordförande i nämnden.
Var det ett svårt beslut?
– Nej. Efterhandskompensationen har fyllt en funktion, men i grund och botten är det inte ett bra system, säger Mikael Blad.
Nu ska frågan tas upp i regionstyrelsens arbetsutskott. Argumenten för att ta bort kompensationen är bland annat regionens ekonomiska läge, samt att ingen annan region har det systemet.
Frågan om efterhandskompensation ska efter att den behandlats av regionstyrelsen beslutas i regionfullmäktige. Om fullmäktige beslutar att avskaffa kompensationen görs en sista utbetalning i år för att kompensera för 2021.