Magnus Betnér

Vi har pratat lite sommarplågor på redaktionen. Vilken är din värsta?
- Kan inte komma på någon så där. De brukar gå på radio och då kan jag välja bort dem. Jag bestämmer själv vad jag ska lyssna på.

Du kommer till Wisby Strand den 4 juli. Hur ser sommaren ut annars?
- Det blir turnerande i Sverige, lite med Schyffert och sen en sväng till England också.

Hur kommer uppträdandet i Visby se ut?
- Vet inte riktigt än faktiskt. Cecilia (Ramstedt) och Agneta (Wallin) kör först och sen jag. Det blir inget tema, vi kör en Stand up-klubb helt enkelt.
Du har två kvinnor med dig. Annars är män ganska överrepresenterade inom stand up.
- I mindre kretsar finns det många kvinnliga ståuppare. Men i mer kända eller kommersiella sammanhang, visst. Vi lever i en kultur som inte främjar att kvinnor ska vara roliga.

Hur menar du?
- Ja men, vår kultur är ju extremt patriarkal. Män tränas - eller jag ska inte säga tränas - men uppmuntras till att vara spralliga. Klassens clown är ju alltid en kille. På middagar senare i livet är det alltid gubbar som skrålar och håller hov. Men det börjar ändras, som tur är. Vi har ju onekligen gått framåt lite på den fronten under de senaste 100 åren.

Vad är din historia då? Hur blev du ståuppare?
- Jag reste runt i Sverige och höll på med gatuunderhållning. Jag upptäckte att det låg ganska nära stand up. Så fastnade jag för Bill Hicks i USA. Han hade tydliga åsikter som han framförde genom stand up. Jag hade inte hört det tidigare, det fanns inte i Sverige.

Hur såg scenen ut i
Sverige då?
- Det var mer vardagskomik. Mer som Seinfeldt. Typ "har ni tänkt på en knasig grej...".

Man får ju ändå klassa dig som känd. Hur trivs du med kändisskapet?
- Jag ser bara det positiva. Folk hör av sig efter grejer jag har gjort och kommer med tankar, synpunkter. Det är kul. Kändisfester och kändisprogram och sånt väljer jag bara bort.

Men händer det inte att folk kommer fram till dig på krogen efter några bärs i huvudet? "Du Magnus, säg nå’t kul"?
- Jo, det händer väl. Människor har väl lite svårare att respektera den personliga gränsen när de har druckit. Men jag är inte ute så mycket på helgerna. Det är väl en sån grej som har ändrats, sen jag blev "känd".

Känner du någon press att du ska vara rolig när du äter en middag med några vänner?
- Nej, det gör jag inte. Jag vet inte om jag är så jävla rolig. Jag är rolig på jobbet, rent professionellt.
Vad inspireras du av?
- Religion, politik. Bill Hicks som jag sa tidigare. Han var duktig på att förmedla något, genom stand up.

Är stand up en bra plattform för att få ut ett budskap?
- Ja visst. Jag menar inte att alla ska tycka precis det jag säger. Men om jag pratar om något som folk blir intresserade av, kanske man sätter igång något.

Vad gör du när inspirationen tryter?
- Ibland blir det lite ångest, lite deppigt. Det kan gå dagar, veckor, månader när det låser sig. Men det är mest under sommaren, när jag inte står på scen. För mig handlar det mycket om att stå på scen, då kommer det. Då lossnar improvisationen.

Är det då du jobbar bäst?
- Jag försöker jobba så mycket som möjligt när jag är ute, stå mycket på scen. Då kommer det.

Nu kommer frågan du säkert har svarat på 500 gånger. Vad går gränsen för vad man kan skämta om?
- Jag tycker inte att det finns någon gräns. Det beror bara på hur man gör det.

Känner du att du har gått för långt någon gång?
- Jag har inte passerat min egen gräns. Andra människors gränser passerar jag hela tiden. Men jag kan inte ta hänsyn till alla. Tar man hänsyn till alla finns det inget kvar att skämta om. Skämtar man om otrohet är det alltid någon som tycker det är jobbigt, och så vidare. Förr kunde jag få utskällningar, typ: "Hur kan du skoja om gamla människor?!".

Vad händer framöver?
- Ska försöka jobba så mycket live som möjligt, försöka låta bli att göra tv. Tv är bara reklam, ren marknadsföring.

Magnus Betnér

Alla har en åsikt om Magnus Betnér - Magnus Betnér har en åsikt om allt. Den 4 juli kommer Sveriges största satiriker till Wisby Strand.