- Är det verkligen så Gotland vill behandla sina nyanlända, undrar personer som engagerat sig i Mahmuds öde.
Mahmud Abdulrahim kom till Sverige i augusti 2010. Han kom som politisk flykting från Palestina.
Hans första anhalt var Malmö. Där sökte han asyl och skickades sen till en flyktingförläggning utanför Örebro.
Han trivdes dock inte med att leva overksam i en förläggning, utan reste efter tre månader vidare till Stockholm för att söka arbete och bostad.
Han fick tag i en andrahandslägenhet, men det var svårare med jobb.
- Då fick jag tipset att åka till Gotland, där skulle jag kunna få praktik på en pizzeria, berättar han.
Han kom hit i januari i år och ungefär samtidigt fick han besked från Migrationsverket att han beviljats asyl och uppehållstillstånd i landet.
Ingen bostadshjälp
- Det kändes hoppfullt, jag blev väldigt glad, säger han.
Vid en träff på Migrationsverket hade han fått veta att det var arbetsförmedlingen i Visby som skulle hjälpa honom vidare in i det svenska samhället.
- Där skulle jag få hjälp med bostad och allt, säger han.
Men riktigt så funkade det inte. Hjälp att komma igång med studier fick han. Och så kallad etableringsersättning för att klara uppehället. Men bostad kunde man inte hjälpa honom med.
- Det skulle flyktingmottagningen ordna, sa de, berättar han.
Men även där skakade man på huvudet när Mahmud sa att han behövde hjälp med nånstans att bo. Det var inte deras ansvar.
En säng på Birkagården, i kyrkans härbärge, var enda förslaget han fick.
Bara nattöppet
Men Mahmud var nyopererad och behövde vila. Hur skulle han orka vandra runt på stan hela dagarna? Härbärget är ju bara öppet nattetid.
Tre dygn på ett vandrarhem kunde flyktingmottagningen då ordna åt honom. Sen blev det Birkagården igen.
- Det är inget fel på personalen där, men det känns onormalt att bo med folk som har sådana problem som de flesta där har. Jag är ju själv nykterist, säger Mahmud och ler lite.
En bil som krypin
Han försöker söka lägenhet eller rum på egen hand, men hittills har han mötts med kalla handen.
- När hyresvärdarna frågar efter min nuvarande adress och jag säger att jag bor på Birkagatan 1 brukar de avböja direkt. Jag blir stämplad som missbrukare bara på grund av den adressen, suckar han.
För att ha någonstans att kunna krypa in på dagarna har han köpt en bil.
En liten vit halvkombi för tusen kronor där han nu har sina saker och där han sitter och pluggar på dagarna.
Det är det närmsta ett eget hem han kommit. Men situationen är givetvis ohållbar. Mahmut oroar sig för den annalkande vintern. Och han säger att studierna blir lidande av hans konstanta oro för bostadssituationen.
Förslag: Flytta!
Vid sitt senaste besök på flyktingmottagningen fick han rakt ut ett förslag att flytta från Gotland.
- De föreslog att jag skulle flytta och sa att de kunde hjälpa mig få kontakt med kommuner där det finns lägenheter, berättar han.
Men han vill ju stanna här.
Han tyckte om Gotland från första stund; han har praktikplatsen på pizzerian och studierna på komvux och han tycker att folk är vänliga. På sikt hoppas han kunna få hit sin familj också.
Han vill starta ett liv
- Familjen är kvar i Palestina. För att kunna få hit dem måste jag ha bostad och arbete och ordnad försörjning, säger Mahmud som tidigare jobbat inom byggbranschen och som chaufför.
Han vill kunna starta ett liv här på Gotland. Men han behöver hjälp i starten.