"Man får aldrig låta elden vara i fred"

En erfarenhet som studenterna fått göra är att det inte är något latmansgöra att vakta vid en kalkmila.
Man får aldrig låta elden vara ifred, säger Sivert Cederlund.
Han är en murare med lång yrkeserfarenhet, som nu jobbar på halvtid som handledare vid högskolan. Han kan det praktiska och doktoranden Kristin Balksten kan det teoretiska så tillsammans bildar de ett komplett team när det skall brännas kalk.
<span class=MR>En gårdsmila?</span>
När det talas om kalkbränning tänker man kanske i första hand på stora kalkugnar, kalkpatroner och stor industri. Men det finns en annan variant, den som innebär produktion i mindre skala. På många gårdar hade man förr en egen kalkmila och det är något i den stilen som högskolans byggnadsvårdare håller sig med.
I går hade man låtit elden falna efter tre dygns eldande men stenen i milan var fortfarande mycket het. Början av hela processen bestod i att man fyllde milan med 2,5 kubikmeter sten, som brutits i ett stenbrott.
Det skall vara sten utan sådan här klov, säger Sivert Cederlund och visar en sten som har en tydlig spricka. Det är sprickan som är klov.
Stenen har staplats in med de största stenarna i botten och mindre storlekar högre upp.
Vi satsade på att stapla lite glest den här gången, berättar Sivert. Vanligtvis är man nog lite för noggrann tror han. Det gäller att ge elden spelrum.
Högskolans byggnadsvårdsavdelning bränner 1-2 kalkmilor per år och försöker hela tiden att nå bättre och bättre resultat. Det lite märkliga är att det har bränts kalk sedan urminnes tider, men att det inte finns något detaljerat recept på hur man skall göra. Anledningen till detta kan vara att förhållandena skiftar från ställe till ställe. Det som är sanning i Buttle kanske inte gäller i Hejnum.
Nu försöker man alltså att hitta det som är det rätta för Ar.
I tre dygn eldar man i milan och då handlar det mestadels verkligen om hård eldning. Milan måste upp till rätt temperatur om man skall nå resultat.
Det som händer under processen är att koldioxiden drivs ut ur stenen.
Bara häften av stenens vikt blir kvar. Resten förgasas, förklarar Kristin Balksten.
Den sten som man plockar ut ur milan har samma form som den man lade in. Men den väger bara hälften så mycket och den är vit istället för grå.
Stenen är starkt frätande. Man kan "släcka" den på två olika sätt. Det ena innebär att man häller vatten på den. Under kraftig värmeutveckling bildas då kalciumhydroxid. Man kan också jordsläcka kalken genom att gräva ner den i jorden men då måste den ligga i sju år innan den betraktas som klar.
<span class=MR>Får pröva mursleven</span>
Allt detta har nu studenterna fått lära sig och de får också prova på att använda kalken . Som i går till exempel. Då blandades en bruk på 1,5 hink våtsläckt kalk med 3 hinkar sand samt vatten. Sedan fick studenterna prova på att slå på denna bruk på en skiva. Det såg lekande lätt ut när Sivert Cederlund gjorde det. Det såg ut på ett helt annat sätt när studenterna gav sig på samma uppgift. Men övning ger färdighet och lite lärde de sig.
Studenterna kommer framöver att få prova på andra aktiviteter med bäring på byggnadsvård. Det är saker som skall göra att de har en verklighetsförankring när de så småningom sitter som konstruktörer eller byggnadsantikvarier.
Utbildningen i tillämpad byggnadsvård har nu funnits ett antal år vid högskolan och man ser att de studenter som släppts ut får jobb. Intresset för utbildningen är också mycket stort från studenternas sida. Årets intag av nya studenter lockade omkring etthundra sökande, men det fanns bara 35 platser.
Smack! Annelie Adolfsson, Alva, prövar att slå på murbruk med mursleven.
Ugn. Handledaren Sivert Cederlund vid den kalkmila som bränts de senaste dygnen. Snart skall man plocka ut den kalksten som koldioxiden drivits ur genom bränningen.
Skydd. Den brända kalken är starkt frätande och kan inte hanteras utan skydd för ögon och händer.
Så här skall det gå till! Sivert Cederlund visar studenterna hur det går till att få murbruken att fästa.
Bruk. Kalk, sand och vatten blandas till bruk.
Släckt kalk. Högskolans studenter som läser tillämpad byggnadsvård får handgripligen pröva på olika aktiviteter som har med byggnadsvård att göra. Här är det samling kring den släckta kalken av egen tillverkning.