I våras höll alla landets gymnasieskolor stängda och undervisningen bedrevs i stället på distans. Siri Mels från Västerhejde har nyss börjat andra året på samhällsprogrammet.
– Det är speciellt att uppleva en pandemi och i början var jag rädd för att bli smittad och kanske dö, säger hon om den gångna våren.
Att studera hemifrån beskriver hon som "nytt och lite spännande".
– Det har faktiskt funkat ganska bra, även om det varit lite svårt med tekniken ibland. Lärarna förstod vår situation och vi hade förståelse för att det var lite svårare att undervisa. Men det är skönt att vara tillbaka. Jag har knappt träffat mina kompisar och mest varit med familjen under den här tiden.
Tredjeringarna Hanna Vilhelmsson och Sara Söderstrand, som går handelsprogrammet, tycker också att det är skönt att vara tillbaka men de tror att studierna tagit stryk av hemmavaron.
– Det är svårt att få den hjälpen man får i skolan vanligtvis. Det har påverkat prestationen, och jag har hamnat lite efter, säger Hanna Vilhelmsson.
– Man blev nog lat och sket i skolan lite mer. Det har påverkat prestationerna, fyller Sara Söderstrand i.
En bransch som sysselsätter många på ön och som drabbats hårt av pandemin är besöksnäringen. Men under säsongens senare del har många besökare rest till Gotland, bland andra tunnelbaneförarna Måns Carlbring och Annelie Broman.
– Vi kommer från Stockholm och är här på semester i fem dagar. Det är vår första resa sedan corona kom. Jag är här varje sommar och ville inte missa det i år, säger Måns Carlbring.
De som i regel upplevt den mest dramatiska livsförändringen är de som tillhör riskgrupper. Sommargotlänningarna Anna och Dane Jinnerot, båda över 70, har varit på Gotland sedan i mars.
– Vi har inte haft sociala kontakter som vanligt. I morgon ska vi på en middag, men innan dess har vi inte varit på en bjudning sedan nyår, säger Anna Jinnerot.
De har levt ett aktivt pensionärsliv med många resor och aktiviteter.
– Jag saknar att kunna träffa folk, gå på evenemang och resa. Vi hade flera resor bokade men vi fick avboka allt, säger Dane Jinnerot.
Men trots restriktionerna har de varit ute och rört sig i samhället.
– Många i vår ålder vågar inte gå ut men vi har varit ute hela tiden, även om vi hållit oss på vår kant, säger Anna.
– Det blir lite fel när vi äldre ska hålla oss inne och alla andra kan röra sig fritt. Man känner sig lite pestsmittad, framhåller maken.