Man ska inte gå över ån efter vatten

I "Knoppis-skogen" finns alltid något att göra. Man kan klättra i träd, balansera på den gamla stocken, leka på båten, sitta i kojan, såga ved, åka rutschkana....
Ibland gör dagmammorna upp eld och ställer den jättelika stekpannan på en trefot över elden och lagar mat.
I går fick vi hamburgare och potatis, berättar ett av barnen med förtjusning.
Men vad är "Knoppis-skogen"?
Jo, det är en bit mark som ägs av en samfällighet. Dagmammorna lånar den, vårdar den och utnyttjar den som sitt ställe för gemensamma samlingar och aktiviteter. Det är inte en lekplats utan en bit vårdada nataur där det går atta leka.
Det är tur att vi drar åt samma håll och tänker på samma sätt ungefär, säger dagmammorna. Det är det som gör att vi kan ha den här platsen i skogen.
Förbuskat
För drygt tio år sedan var det inte alls speciellt roligt på den här platsen. Det var igenvuxet och eländigt. Men dagmammorna längtade så hett efter att få en egen naturplats att gå till att de började med röjningsarbetet.
Att det blev just det här partiet i naturen beror på att det är en samfällighet och på att det ligger ganska väl till i förhållande till dagmammornas verksamhet.
Det var 1990 som dagmammorna började hugga sig in i området.De ville gärna bedriva så mycket som möjligt av sin verksamhet utomhus. Men det saknades en bra naturplats på rätta stället.
Med en del hjälp utifrån fick dagmammorna i ordning området så pass att det gick att börja vara där.
Vi har aldrig ångrat att vi gjort i ordning den här platsen, intygar dagmamman Ylva Norrby. Så här års är vi här flera dagar i veckan. På vintern blir det mer sällan, men går det så tar vi oss hit någon gång ibland även då.
Heldagar
Hennes kollegor är Gunvor Ahlström, Monica Johansson och Annika Johansson. Tillsammans har de tagit hand om en stor del av Toftas och Eskelhems framtid. När de träffas i "Knoppis-skogen" suddas gränserna ut. Där finns inte dina barn och mina barn utan där är alla barn allas barn. Detta underlättar om dagmammorna senare någon gång måste vikariera för varandra.
Ofta blir det riktiga heldagar i naturen. Föräldrarna hämtar och lämnar sina barn här, maten serveras i skogen och småttingarna får sova middag utomhus i sina vagnar. Någon brist på sysselsättning finns som sagt inte. Har man naturen runt omkring och lite påhittighet så behövs det inte mer.
Holk-pengar
Knoppis-skogen har byggts upp utan några stora kapitalinsatser. Varifrån skulle man ha fått pengar?
Lite pengar får man in i en holk för frivilliga bidrag som satts upp i skogen. Lotterier har också gett en del inkomster och 5 000 kronor har man fått från Wilhelmina von Hallwyls fond. En del av pengarna har man i år satsat i en ny trodertun, som nu kringgärdar platsen.
Därmed så har barnen också fått lära sig hur det går till att göra en sådan tun. Och så att det heter tun och inte staket, berättar Ylva Norrby.
Knoppis-skogen har blivit ett begrepp för barn och föräldrar i Tofta och Eskelhem.
Men jag undrar hur det blir sen när vi måste sluta, säger Ylva Norrby.
Hon syftar på genomförandet av den allmänna förskolan för 4 -åringar och 5-åringar, som skall genomföras vid kommande årsskifte. Det har sagts att den reformen kommer att medföra att många dagmammor kommer att avskedas.
Exakt hur det blir vet väl ingen ännu
Jag hoppas vi får vara kvar. Vi trivs med våra jobb och våra barn och deras föräldrar, säger Ylva Norrby.