"Man tappar lusten att arbeta"
Lärarna vid Högbyskolan i Hemse är oroade över de förslag till besparingar som barn- och utbildningsnämnden nu ska ta ställning till. Blir förslagen verklighet så innebär det att åtta av skolans lärare måste sluta och klasserna blir färre med ett högre antal elever i varje klass. Det här kommer att påverka undervisningen drastiskt. Lärarna fasar för hur långt politikerna är beredda att gå och de samlades i måndags för att skriva ett öppet brev till nämnden. Rubriken på brevet är: "Stopp för ytterligare nedskärningar av redan hårt pressade högstadieskolor på Gotland! Skolan är en plattform för morgondagens vuxna!"
De så kallade Vernersson-pengarna skulle öka vuxentätheten i skolan.
Går sparförslagen igenom så blir det helt motsatt effekt, säger Hardy Pettersson.
I Högbyskolans fall dras man med fördyringar när det gäller busskostnaderna. De har bland annat ett par elever som måste åka taxi till skolan eftersom transport inte går att ordna på annat sätttaxiresorna kostar 800 kronor om dagen!
I det öppna brevet från lärarna tar man upp det här med transporterna. Genom att transportkostnader ska betalas med pengar som är avsedda för undervisningen kan det i Högbyskolan kan det kanske bli besparingar motsvarande 17-18 lärartjänster! Eleverna blir i så fall straffade på grund av höga transportavgifter.
Det här är sådant som det inte tas hänsyn till i budgeten, säger Hardy Pettersson.
<span class=MR>Besparingen börjar i höst</span>
Besparingsförslaget innebär att hela 36 lärare på öns högstadier måste gå.
Den så kallade elevpengen föreslås en nerdragning med 1800 kronor per högstadieelev och läsår. I stället vill man satsa på låg- och mellanstadieelever där varje elev ska få 150 kronor ytterligare per läsår.
Problemet på Högbyskolan är att om man hade fått slå ut besparingen på 1,2 miljoner över ett helt kalenderår så hade det inneburit att endast tre heltids lärartjänster skulle bort och man hade kunnat dra in bara två klasser.
Nu kan man inte få besparingen att börja fungera förrän den 16 augusti vilket ger en mycket drastisk effekt på undervisningendet blir som ett sparbeting på 3-4 miljoner och att 7-8 lärartjänster måste bort på höstterminen. Man måste dessutom dra in sju och en halv klass!
I dag har man i snitt 22 elever i varje klass och om sju klasser ska bort så blir det hela 33 elever i varje klass.
Målsättningen att tilltala alla elever under en undervisningstimma blir omöjlig, säger Hardy Pettersson.
Läraren Bertil Sjöblom förklarar att det här orsakas av att man på barn- och utbildningsförvaltningen (BUN) stirrar sig blinda på ekonominbudgeten ska helt enkelt gå ihop vid nyår.
<span class=MR>Tappar lusten</span>
Christina Lönnqvist har arbetat som lärare i 22 år och nu tycker hon att måttet är rågat när det gäller besparingar:
Man tappar lusten att arbeta över huvud taget. Man vill som lärare kunna ge barnen det de behöver. Det blir bara en uppehållande verksamhet. Jag vet inte hur vi ska klara det här, det är många som går på knä redan. Hur ska det bli?
Vilka lärare ska få gå? Man tappar glädjen, det som är kul med jobbet, och det känns verkligen tungt. Vad händer med de elever som har särskilda behov? Ska vi bara strunta i dem nu?
Mindre tid. Större elevantal i varje klassrum innebär att läraren får allt mindre tid för varje elev. (Eleverna på bilden tillhör klass 7E.)
Samhällskunskap. Läraren Hardy Pettersson under en lektion med klass 7B1 i Högbyskolan. Lektionen utvecklar sig till att bli ren samhällskunskap. Eleverna säger alla att de inte vill ha större klasser och de undrar vilka det egentligen är som sitter i BUN.
Arbetsglädjen försvinner. Läraren Christina Lönnqvist släpper in eleverna till en lektion.
Hon tänker på besparingsförslagen som kommer att innebära att hon som lärare inte kommer att kunna ge det som eleverna behöver och hon känner hur arbetsglädjen försvinner. Jag vet inte hur vi ska klara det här, det är många som går på knä redan. Hur ska det bli?, säger hon.Foto: ULF GLIMFALK
Så jobbar vi med nyheter