Månadens gotlänning: Olle Franzén
- Jag har alltid varit intresserad av djurs beteende. Det är fascinerande att se att individer av samma art uppför sig på samma sätt.
Olle Franzén blir mycket överraskad när vi uppsöker honom på gården i Follingbo, överlämnar blomster och förklarar att han blivit vald till "Månadens gotlänning".
- Hur går sånt här till, undrar han.
Svaret är ganska okomplicerat. GA-läsare har lämnat in förslag på lämpliga gotlänningar, en jury har sammanträtt och valt bland de nominerade. Olle Franzén har fått ett flertal nomineringar med en gemensam nämnare:
Förslagsställarna tycker att han gör en fin insats som värnar om vårt landskapsdjur. Kanske skall vi här inflika att Olle Franzén förekommit i ett flertal reportage på senare år och då har det handlar om hur han tar sig an mer eller mindre dödsdömda igelkottungar och föder upp dessa för att de så småningom skall kunna släppas ut i det fria igen.
Det är Olle som får utnämningen till "Månadens gotlänning", men det står helt klart att sambon Kicki Kolsjö är synnerligen medagerande i omsorgen om de taggiga små. Tillsammans driver de ett "igelkottshotell", där det nu finns sex boende. Dessutom finns två alltför sent födda kottar i källaren. Då skall det sägas att ett flertal övriga har fötts upp och släppts ut i det fria.
Kockdröm
Olle Franzén, född i Hogrän för 53 år sedan, har provat på lite olika yrken i livet. Han erkänner att han var rätt skoltrött när skolgången nalkades slutet. Han var mer intresserad av mopeder och djur och natur.
Hemma på den lilla gården i Hogrän fanns det kor, grisar och lamm, som han gärna studerade.
Han tänkte sig som ung att han skulle bli kock och segla på de sju haven. Det var kanske inte riktigt den drömmen som förverkligades när han fick jobb som diskare på Gotlandsbolagets båtar.
- Men jag avancerade i alla fall en del under den tid jag jobbade på båtarna, förklarar han.
Han var ombord på flera olika av bolagets båtar, men mest minns han tiden ombord på Christoffer Polhem, som kallades "Fimpen" eftersom den var så kort.
Så småningom återgick han till pluggandet och läste i två år i Stockholm till fritidspedagog. Inom det yrket jobbade han från 1978 fram till 1990. Under en period jobbade han med barn som inte ville gå i skolan. Då handlade det mycket om att ordna intressanta exkursioner och "lura på" eleverna känslan av att det faktiskt kan vara nyttigt att ha en del kunskaper med sig.
Han tröttnade på fritidspedagogjobbet, utbildade sig vidare och började i stället jobba på ett hem för autistiska personer. Där gick han efter ett par år och av olika anledningar in i den berömda väggen, vilket följdes av långvarig sjukskrivning och sjukpensionering. Det är känt att det tar lång tid att återkomma för den som gått kraftigt in i väggen och så har det varit även för Olle. Men nu mår han ganska bra och han är säker på att engagemanget för igelkottarna spelat en betydande roll får återkomsten. Att jobba i skogen, att hålla på med igelkottarna och hästarna har varit och är viktiga bitar. Utan stress har han försökt att leva för stress tål han inte. Han har tagit till sig av visdomsord, bland annat de som glasmästaren sa om de undermåliga fönstren på huset, som var en stressanledning.
- Det är väl bättre att fönstren ruttnar än att du gör det.
Att "lura döden"
En lärdom av vårdnaden om igelkottarna är att det faktiskt går att lura döden, för de små liven som Olle och Kicki tar hand om har en dödsdom över sig.
Men med omfattande passning och en ökande kunskap om hur man gör och hjälp utifrån - här nämns speciellt veterinären Håkan Onsjö - så går det att rädda liv.
Livet med igelkottarna har varit grunden för många kontakter med människor, som på olika sätt hör av sig. Olle och Kicki har också lärt sig mer och mer om hur man skall behandla sina taggiga vänner. Nu finns det långt framskridna planer på att samla erfarenheterna i en bok.
- Den skall bygga på fakta, men det får inte bli tråkigt, säger Olle.
Risken är kanske inte så stor. Olle och Kicki har samlat på sig många igelkotts-anekdoter, som det säkert går att krydda framställningen med.
Tilläggas skall till sist att vi nu ligger lite efter med redovisningen av "Månadens gotlänning" eftersom Olle får den utnämning som gäller för augusti månad. Men bättre sent än aldrig får vi väl säga.
Motivering
Juryns motivering lyder som följer:
"Den insats han gör för våra små värnlösa igelkottsungar är verkligen beundransvärd. Ett stort arbete och bundenhet handlar det, om eftersom de små måste matas ofta och regelbundet, och det är värt att belöna."
Så jobbar vi med nyheter