Manet kan hota Östersjöfisket
Den amerikanska kammaneten som förökar sig på västkusten kan vara på väg in i Östersjön. Inga fynd i de gotländska farvattnen har ännu rapporterats. Fiskeriverket utreder vilka risker den kan medföra för fisket och ekosystemet.
Oron och ovissheten över vilka effekter kammaneten kan komma att få på det svenska fisket gör att Fiskeriverket och Tjärnö marinbiologiska laboratorium utanför Strömstad försöker kartlägga utbredningen och bedöma riskerna. Från Askölaboratoriet i Trosa meddelas att den ännu inte setts i området. Länsstyrelsen på Gotland säger sig inte veta mer än Fiskeriverket. Teoretiskt sett kan den hota fisket så långt upp som till södra Bottenhavet, eftersom den klarar temperaturen och salthalten i vattnet dit. När den på 80-talet spreds i Svarta havet minskade fisket efter ansjovis och skarpsill med 90 procent. Kammaneten förökade sig snabbt och åt inte bara plankton utan även fiskars ägg och larver, enligt uppgifter från Tjärnölaboratoriet. Kammaneten (Mnemiopsis leidyi) har naturliga fiender, och efter hand som de också förökade sig i Svarta havet så skedde en återhämtning. Blommat upp
- Kanske innebär den ingen större risk här. Den kan ha blommat upp tillfälligt, och den kan ha fiender eller konkurrenter här som gör att den inte blir något större problem, menar Joakim Hjelm. - Vi har också sett fiender i prover vi tagit. Men de måste komma i fas med varandra. Och i Östersjön finns det gott om öronmaneter som konkurrerar så att kammaneten kan få det svårt att ta sig in. Ingen mördarmanet
Kammaneten sprids framför allt under sommaren. Fiskeriverket tror att vintern kommer att vara ganska problemfri men att det kan bli värre nästa sommar. Man följer alltså utvecklingen, men det finns egentligen inget som människan kan göra för att förhindra spridning. - Det handlar inte om någon "mördarmanet". Den bränns inte heller och den är vacker. Genomskinlig med band av flimmerhår som den simmar med och som reflekterar färger, och den är fluorescerande, beskriver Joakim Hjelm.
Maneter är nässeldjur. Har två livsstadier: först som liten polyp, långlivad, och som geléaktig medusa, vilken oftast lever en säsong. Äter mest små organismer i vattnet. Cirka 14 arter finns i Sverige, 200 i världen. Kammaneten blir cirka 10 cm lång, den kan massutvecklas och bli dominerande, klarar varierande salthalt, temperatur och kraftiga föroreningar. Enligt Naturvårdsverket kan stigande temperaturer på grund av växthuseffekten gynna kammaneten. Källa: Vattenkikaren, Främmande arter
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!