"Många är rädda för Nordkalk"

- Jag förstår att jobben är viktiga, men vad lämnar företaget efter sig? Rent vatten av bra kvalitet är ju ändå avgörande för oss som bor i området, menade Vera Ström, Hägur i Bunge.
När Gotlands kommun provpumpade i området 2004 blev gården vid Hägur av med sitt vatten.
- Det visade sig att berggrunden inte alls såg ut som de hade trott. Min son Bertil driver lantbruk och har nästan etthundra tjurar. Då går det åt mycket vatten Fyra kubikmeter vatten per dygn fick vi kört till gården under den tid vi var utan vatten. Och jag tror att det kommer att bli problem med vår brunn om Nordkalk börjar bryta kalksten i området. Det är så känslig mark.

Oro för framtiden
Vera Ström var en av de få grannar i området, som tidigare yttrat sig över Nordkalks ansökan som fanns på plats i går.
- Många är paniskt rädda för Nordkalk eftersom de har någon i familjen eller släkten som arbetar där. Så de säger ingenting. Men arbetstillfällen kan väl inte få bevaras på bekostnad av vårt vatten. Det här gäller ju inte bara oss som bor här i dag, det handlar om framtiden, sa Vera Ström.
Miljödomstolens förhandling hölls i den kylslagna samlingslokalen på Bläse kalkbruksmuseum. Ett 50-tal personer kom för att lyssna eller föra fram synpunkter. Det var bland andra representanter för olika myndigheter och föreningar.
- Det finns en omfattande skriftlig dokumentation i målet. Så syftet med den här förhandlingen är att komplettera med tillägg eller förändringar i det som redan skrivits, framhöll rättens ordförande, rådman Henrik Löv.

Samhällsnödvändighet
Nordkalk fick inleda. Företagets vd Kjell Bärtzner pratade om verksamheten och om kalksten som en samhällsnyttig och samhällsnödvändig råvara innan bolagets juridiska ombud, Mikael Lundholm tog över.
- De senaste tio åren har bolaget arbetat med att undersöka var en ny täkt skulle kunna placeras när stenen i Klinthagsbrottet tar slut om några år. Mellan sex och åtta miljoner kronor har redan lagts på provborrningar, analyser och annat. Och Ducker 1:64 i Bunge är den enda plats som har sten av den kvalitet som krävs för verksamheten.
Från början var tanken fyra provbrott, nu är man efter överläggningar med länsstyrelsen nere på två där Nordkalk vill bryta upp till 25 000 ton kalksten per brott. På plats ska stenen sedan krossas innan den med lastbil körs till Nordkalks anläggning i Kappelshamn. Förutom täktverksamheten ansöker bolaget också om att få leda bort det grundvatten som eventuellt läcker in i provbrotten.
- Det kommer att rinna in en del vatten, men vår bedömning är att det blir så lite att vi sannolikt inte kommer att behöva leda bort något av det för att klara verksamheten, förklarade Erik Lindblom, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, som anlitats som konsult för att göra en miljökonsekvensbeskrivning.
Bedömningen är att provbrytningen har mycket begränsad påverkan på miljön.
- Det är snarare att betrakta som en händelse än som en pågående verksamhet eftersom det är två små områden, tillsammans som en fotbollsplan, där verksamhet pågår under mycket kort tid.

Unikt vildmarksområde
Hotade eller sårbara växter, fjärilar och insekter finns i området, men de berörs först om det blir en stor täkt i framtiden, framhöll Nordkalk.
Flera av dem som yttrat sig över ansökan, bland annat Naturvårdsverket, Föreningen Bevara Ojnareskogen, Sveriges botaniska förening, Gotlands botaniska och ornitologiska föreningar samt grannar, har framhållit att man bör samordna prövningen av ansökningarna om provtäkt och en kommande stor huvudtäkt.
- Självklart bör man göra det, säger Sofia Bothorp, föreningen Bevara Ojnareskogen. Det mesta talar ju emot att de kommer att få tillstånd till en stor täkt i området och då blir ju provtäkterna ett onödigt ingrepp i det här unika vildmarksområdet. Ingrepp som finns kvar i framtiden.
Men Kjell Bärtzner framhöll att det inte finns något lagligt stöd att kräva en samordning. Bolaget vill ha provtäkterna för att se om kalkstenen har den kvalitet som behövs. Dessutom har man inte tid att vänta på en prövning av det stora brottet.
- Vi behöver komma igång med brytningen i den ena provtäkten redan i vinter.
Ojnarevägen, en mycket gammal skogsväg, är tänkt att använda för lastbilstransporterna, fem lastbilar som gör fem turer per dag. Plus lika många turer tillbaka för att hämta sten. Ungefär 50 dagar räknar bolaget med att dessa transporter tar, utspridda över flera perioder beroende på markförhållanden på den känsliga Ojnarevägen bland annat.

Skeptisk
Göran Bergman, IVL, redogjorde för provbrytningens inverkan på grundvattnet och utgick då från forskning kring ett tunnelbygge på fastlandet med granit-gnejsberggrund.
- Det finns ingen dricksvattentäkt närmare än 2,5 kilometer från provtäkterna. Och de kommer inte att påverkar, försäkrade han.
Däremot kände han inte till om samma forskning gjorts på kalkstensberggrund.
Vera Ström var skeptisk när hon lämnade Bläse.
- Efter det som hände med vårt vatten har jag svårt att lita på vad de säger. Jag tror fortfarande att vårt vatten är i fara om Nordkalk börjar bryta sten.
I dag fortsätter miljödomstolen med syn på den plats som ansökan för provbrytning gäller.